Kapitel 18: Det omoraliska beslutet

Fredrik satt tillbakalutad vid bänken i den ljusa föreläsningssalen. En bänkrad aningen framför mitten hade han valt för att kunna höra bra men ändå inte behöva hamna i föreläsarens blickfång hela tiden. Det var något som ofta hände. Lärare och professorer hade en tendens att få ögonkontakt med Fredrik under sina föreläsningar, vilket gjorde att Fredrik ibland fick svårt att slappna av. När kursare satt och kollade sina mobiltelefoner efter SMS kände Fredrik att det skulle vara respektlöst att göra samma sak. Anledningen till problemet låg egentligen hos Fredrik själv. Hans vana att titta folk i ögonen när de pratade med honom höll i sig hela vägen in i föreläsningssalarna. Trots att lärarna uppenbarligen inte bara pratade med honom så kunde han inte låta bli. Det var mer en fråga om fokuserad uppmärksamhet än någon sorts inlärd artighet. Nu satt han och tittade på de som kom in i salen. Män och kvinnor, killar och tjejer i spridda skurar. Vissa kom i par och verkade känna varandra. Andra kom ensamma och såg sig vilset omkring efter en bänk med två lediga platser. Allt för att slippa den eventuella pinsamheten att en plats kunde vara reserverad för den redan sittandes kamrat. Fredrik log roat åt skådespelet emellanåt, när det blev ovanligt uppenbart på ett eller annat sätt. När han tittade mot den främre dörren igen såg han föreläsaren komma in. Han vände sig för att stänga dörren efter sig. Samtidigt som den slog igen och han vände sig mot katedern öppnades dörren igen. Försiktigt. En tjej tittade in och frågade om hon kommit rätt. Föreläsaren kontrollerade vilken kurs hon skulle delta i och konstaterade att hon var på rätt plats. Lättnaden syntes tydligt i tjejens ansikte när hon kom in och stängde dörren efter sig. Fredrik trodde knappt sina ögon. "Psst, Jennifer... här!" viskade han så högt han bara kunde. Han brydde sig inte om de nyfikna blickarna från kursarna vid bänkarna runt omkring. Jennifer fick syn på Fredrik och såg uppriktigt förvånad ut. Hon gick snabbt genom rummet och satte sig bredvid honom.

Kapitel 17: Ett oplanerat möte (del 2)

Klockan var inte ens särskilt mycket ännu. Ändå hade de hunnit med en del redan. Det fick man nog säga. Nu satt Fredrik och Peter på varsin stol vid köksbordet. Jennifer var inne på toan och fixade till sig. Det var vad hon hade sagt iallafall. Exakt vad det betydde visste ingen av dem. Peter satt och lyssnade efter ljuden inifrån badrummet. När han var nöjd med hur det lät lutade han sig konspiratoriskt fram mot Fredrik. "Du vet det du har berättat att någon tjej gillade?" Fredrik såg ut som ett frågetecken. "Va? Vad menar du" var allt Peter fick till svar. "Hon som tyckte om att bli strypt!" viskade han mellan tänderna. Fredriks ögon glimmade till när han förstod vad Peter pratade om. "Jaja, jo jag vet vem du menar. Vad är det med henne?" frågade Fredrik förvirrat. "Hon bor inte här bara så du vet" fortsatte han. Peter himlade med ögonen och tittade sig sedan nervöst omkring, lyssnade efter badrumsljuden igen men bedömde ännu en gång att det var lugnt. "Jag menar inte så... Jag berättade för Jennifer om den grejen." Fredrik sken upp. "Va? Vad tyckte hon om det?" Fredrik lutade sig fram över bordet och nu satt de lutade mot varandra som om de smidde kriminella planer. "Ja alltså, vi har inte testat" svarade Peter snabbt "Men jag tänkte att du kunde göra det sen när vi tar henne igen." Fredriks leende bytte karaktär till en sorts sned slughet. "Ok, gärna för mig men... Är du säker på att hon inte blir rädd?" frågade Fredrik. "Näe, det tror jag inte. Strunt i det. Jag ser till så att hon inte får panik, bara gör din grej med hen..." hann Peter säga innan Jennifer kom ut i köket. "Vad tysta ni blev. Vad pratade ni om då?" frågade hon de båda halvnakna männen som satt vid bordet. De hade inte bemödat sig om att på sig mer än sina byxor. "Eh, inget speciellt" svarade Peter snabbt och gav Fredrik en hastig blick. Jennifer kisade misstroget mot Peter innan hon vände sig mot Fredrik som bara log oskyldigt och glatt. "Säkert" fortsatte Jennifer, spelat tjurig, vilket fick Fredrik att börja skratta. Jennifer gav honom en ond blick och hans leende förbyttes till en änglalik min som ingen kunde tro på.

Kapitel 16: Ett oplanerat möte

Fredrik satt vid baren och drack av sin öl när han såg dem. Han höll på att svälja ner den skummande ölen i fel hals av förvåning. Peter upptäckte honom precis då och kom fram och hälsade. "Tjena, jag visste inte att du skulle vara i stan." Fredrik lyckades få ordning på sin öl och sitt svalg till slut. "Ehrm, jo. Är mest på genomresa faktiskt. Jag ska vidare imorgon eftermiddag. Hej förresten!" Under tiden de pratat hade Jennifer kommit fram hon också. "Hej Fredrik!" sade hon glatt och Fredrik tyckte att hon strålade. "Tjena Jennifer" svarade han högljutt tillbaka och blinkade åt henne när han lade till; "Tack för senast!" Jennifer blev generad och rodnade. Sedan tänkte hon efter och insåg att det bara var de tre i lokalen som visste vad Fredrik syftade på. Rodnaden lade sig därför snabbt och hon svarade honom; "Tack själv för en god insats." Alla tre började skratta åt pinsamheten i situationen och avväpnade den på så sätt. "Får man bjuda på en runda?" frågade Fredrik dem. Peter och Jennifer nickade båda. Efter en liten stund hade alla varsin dryck i handen och de började titta efter ett bord att sätta sig vid. Peter fann snabbt ett avsides bord, omgivet av två väggar dessutom. De gick dit alla tre och var nöjda över den relativa ostördheten som bordets läge i lokalen erbjöd. Sedan började de prata om allt möjligt som hänt på sistone. Det tog dock inte lång tid innan samtalet gled in på det de hade gjort senast de träffats. Fredrik tvekade inte att berätta hur mycket han hade gillat det och hur skön Jennifer hade varit. Detta fick Jennifer att bli lite förlägen men i hemlighet njöt hon av att höra Fredrik prata om henne på det sättet. "Jag tycker vi hade det riktigt trevligt" valde hon att säga och Peter höll med genom en instämmande nick. När deras drycker tagit slut tog Peter på sig att bjuda på nästa runda. När han gick till baren för att beställa satt Jennifer och Fredrik kvar. De började prata om Peter och om folk som satt i baren. Fredrik kunde inte låta bli att emellanåt snegla på Jennifers kropp. Hon hade en ganska tunn klänning på sig och hennes fylliga bröst var svåra att inte fastna vid. Jennifer märkte hur Fredriks blick gled nedåt ibland och kände spänningen öka. Peter kom tillbaka igen och delade ut glas. Jennifer fick ett nytt glas vin och killarna en varsin skummande öl.

Kapitel 15: Fredrik kommer på besök

Jennifer och Peter satt tysta i soffan. Ingen av dem sa ett ljud. De var båda spända och lite nervösa. Om bara en liten stund skulle Fredrik ringa på dörren och det hela starta. Fredrik var en kompis till Peter. De hade diskuterat saken ett tag och funderat över om det egentligen var en så bra idé att blanda in någon som de var kompis med. Till slut hade de kommit fram till att Fredrik borde passa bäst ändå. Han var diskret till sitt sätt och stabil i största allmänhet. Han och Peter hade varit kompisar i många år och litade på varandra till fullo. Dessutom tilltalades Jennifer av Fredriks utseende eftersom han var både lång och någorlunda vältränad. Inte så mycket att hon någonsin haft planer på att göra något med honom bakom Peters rygg, men i hemlighet hade hon ändå haft en och annan tanke om honom som utvecklats till fantasier där de gjorde både det ena och det andra. Särskilt sedan de kommit överens om att ha Fredrik med i en trekant hade hon fantiserat flera gånger om honom. Nu satt de alltså och väntade på att han skulle ringa på dörren. Istället ringde det på Peters telefon. Peter svarade och signalerade med ögonen åt Jennifer att det var Fredrik på andra sidan. Jennifer kunde inte höra vad Fredrik sade utan fick nöja sig med Peters svar. När han lade på var hon otroligt nyfiken och samtidigt lite orolig för att kvällen helt plötsligt var inställd. ”Vad sade han?” frågade Jennifer ivrigt. ”Han blir lite sen” svarade Peter. ”Missade tydligen tunnelbanan och bestämde sig för att ta bussen istället.” ”Bussen tar ju dubbelt så lång tid” fortsatte Jennifer med besviken röst. ”Var är han nu?” Peter granskade henne ett kort ögonblick, som för att se att hon inte var alldeles för ivrig inför det de planerat. Han bestämde sig för att hon inte var det. Han var ju minst lika spänd själv måste han erkänna. ”Han är snart här” svarade Peter. ”Han trodde det skulle ta tio minuter till. Du får tänka på att han inte bor i Stockholm” fortsatte Peter lugnande. ”Han hade nog ingen aning om att bussen tar så lång tid.” Jennifer lugnade ner sig lite. ”Nej, du har nog rätt” svarade hon. ”Men jag blir bara mer nervös för varje minut som går.” Peter log mot Jennifer. De kände sig båda lite lugnare nu när de kände till läget.

Kapitel 14: En utflykt till skogen

Det var en långsam söndagseftermiddag som Peter frågade Jennifer om hon var sugen på att åka på en utflykt till någon fin skog. Han hade tänkt på saken och kommit fram till att det var ett bra tillfälle eftersom de ändå inte hade något planerat. Jennifer tyckte det lät som en trevlig idé, så efter att ha gjort i ordning mat var de båda snart på väg ut till bilen. Innan de öppnade dörren och gick ut i trapphuset ställde sig Peter i vägen för Jennifer. Hon tittade upp på honom, frågande. Peter log finurligt innan han lutade sig fram för att kyssa henne. Istället för att möta hans läppar höll Jennifer fram en hand. "Vänta. Varför ler du så där?" frågade hon misstänksamt. Peters leende blev större, men behöll sitt finurliga uttryck. "Du får se senare" svarade Peter med oskyldig röst. Sedan lät han Jennifer gå före honom genom ytterdörren. Precis när hon passerade honom lutade han sig försiktigt fram och viskade i hennes öra. "Jag är kåt på dig Jennifer." Hon vände sig hastigt om och tittade på honom. "Vad sade du?" frågade hon förvånat. Peter låtsades som ingenting. "Ska vi gå till bilen eller?" försökte han istället. "Ja, jo. Det ska vi väl..." fortsatte Jennifer förvirrat. Hon var nästan säker på att hon hört vad han sagt. Varför förnekade han det då? Det var hon mindre säker på. Vad han hade planerat för utflykten visste inte Jennifer, men hon började misstänka att det hade med sex att göra. Skulle han ta henne mitt i skogen? Hon hoppades nästan på det. Den där lilla viskningen hade fått igång hennes tankar, och hon började känna en lätt upphetsning. Hon ville fråga men vågade inte riktigt. Tänk om hon hade fel. Det hade varit pinsamt. Det kanske bara var hon som var kåt. Plötsligt tvivlade hon på vad hon tyckt sig hört honom säga. Jennifers tankar rusade fortfarande förvirrat genom hennes huvud när de kom ut på vägen sittandes i bilen.