torsdag 4 augusti 2011

Kapitel 46: Ett enda undantag

Filip var allt det som Klara blivit varnad för i hela sitt liv. Svartklädd, fel frisyr, fel åsikter och värderingar, farligt umgänge. Framförallt var han inte troende. Att de överhuvudtaget träffats var som ett mindre mirakel i sig. Det var åtminstone Filips syn på saken. Klara var lika hänförd över mötet som Filip men var rättrogen nog att inte klä händelsen i så tunga ord. Hon visste precis hur opassande han var för henne, men ändå kunde hon inte sluta tänka på honom. Hon var högst medveten om att hon tänkte på honom på helt fel sätt. Under hela sin uppväxt hade hon ju fått lära sig vad som var rätt och vad som var fel. Filip var utan någon som helst tvekan helt fel. Kanske var det just därför han lockade henne så mycket. Det var på en dopceremoni de först träffat varandra. Klara assisterade prästen under dopet och var även med i försmalingshemmet efteråt när det dracks och pratades, fortfarande behjälplig som assistent. Filip kom fram till Klara och frågade hur hon var släkt med barnet och Klara svarade att det var hon egentligen inte alls. Vilket Filip besvarade genom att nicka eftertänksamt och därefter påpeka att det nog ändå inte var så konstigt eftersom Klaras skönhet överträffade kvinnorna i de båda släkterna. Det fick Klara att rodna. Filip frågade snart efter hennes telefonnummer och Klara gav honom det i smyg när prästen och den andra assistentens nyfikna blickar för ett kort ögonblick riktades åt ett annat håll. Efter det hade de bara kastat blickar på varandra från sina respektive platser. Den andra assistenten varnade dessutom Klara för att komma för nära Filip, eftersom han visste hur han var, som det hette. Klara var förvånad över att han överhuvudtaget märkt att Filip fångat hennes intresse, men sade inte mer om saken.




I en vecka efter ceremonin skickade de sms till varandra där Filip förklarade hur gärna han ville träffa henne och Klara allt mer desperat letade efter anledningar att inte kunna träffas. Till slut var hon tvungen att erkänna den egentliga anledningen. Hon var så orolig när hon skickade det sista meddelandet att hon satt och väntade med telefonen i handen för att inte missa hans svar. Han brydde sig inte! Det var egentligen inte bra förstås, men det innebar att hennes tro inte stod i vägen för ett möte till. Klara ville verkligen träffa honom igen. Hon kunde inte lura sig själv. Inte riktigt så mycket. De bestämde sig för att ta en fika tillsammans på ett café. Klara fick välja så att hon var säker på att ingen ur församlingen skulle se henne. Så säker hon nu kunde bli. När hon kom fram satt Filip redan vid ett litet bord för två inne i lokalen och väntade på henne. Så fort han såg henne reste han sig upp och gick fram för att ge henne en kram, vilken Klara tog emot och besvarade. Först tveksamt, sedan med full entusiasm när hon insåg hur mycket hon uppskattade närheten och känslan av hans stora kropp mot sin. Hon skrämdes av de känslor som bubblade inom henne. Hon var inte van vid att låta dem uttryckas alls. Istället brukade hon omedelbart sysselsätta sig med något annat för att trycka undan de syndiga tankar som ibland trängde igenom även hennes inre försvar. Med Filip gick den strategin helt om intet eftersom hon inget hellre ville än att få vara hans för en stund. I hans armar kände hon sig störst i världen. Som universums mittpunkt. En hädisk upplevelse minst sagt, men mer spännande än något annat hon någonsin upplevt.





De satte sig på varsin sida av bordet för att fika. Filip såg inte längre ut som han gjort i samband med dopceremonin där de först träffats. Kostymen var utbytt mot hans vanliga svarta kläder, men personligheten var densamma och ögonen likaså. När de satt där och åt varsin bakelse under tiden de pratade hände det att deras blickar fastnade i varandra. De slutade prata och bara satt där och tittade på varandra. Världen runtomkring försvann för ett par ögonblick och de förlorade båda sig själva i den andres ögon i vad som kändes som varsin evighet. En evighet av blå skönhet för Filip och en motsvarande brun evighet av fara och åtrå när Klara förlorade sig i hans. Det var under en av dessa evigheter som Klara till slut bestämde sig. Hon måste tillåta sig själv bli hans en endaste gång. Tanken var svindlande. Aldrig förr hade hon gått så lånt utanför sin egen tro. Aldrig hade hon vridit och vänt så på sina värderingar till förmån för en känsla. Men om känslor kunde vara så starka så måste de betyda något. Det var hon övertygad om. Bara en endaste natt. Klara började plötsligt rodna när den sista tanken avslutades. Filip tittade nyfiket på henne. "Sa jag något så fult?" frågade han och skrattade. Klara skakade snabbt på huvudet. Hon kunde ju inte erkänna vad skälet till hennes blossande kinder var. "Nej då, jag bara tänkte på en sak" modifierade hon sanningen så att den passade situationen bättre. Hon bannade tyst sig själv för att hon låtit tanken gå så långt. Filip tittade henne i ögonen och log. "Måste varit en intressant tanke det där" fortsatte han och tog en smakbit till av sin cocosbeströdda bakelse. "Kanske det" svarade Klara och sänkte försynt blicken. Hon sökte desperat efter ett nytt samtalsämne men fann inget passande.



När de suttit för länge och fikat på det lilla caféet reste de sig slutligen för att gå åt varsitt håll. Ännu en kram delades och när de släppte varandra överraskade Filip den redan generade Klara med en försiktig kyss på munnen. Ännu en gång blossade Klaras kinder upp och hon skämdes för sin reaktion. Om hon redan reflekterat över att överlåta sig till honom över en natt så måste hon väl ändå klara av en kyss? Filip tittade på henne genom kisande ögon och log åt hennes förlägenhet. "För mycket?" frågade han. Klara skakade omedelbart på huvudet. "Det är bara jag som är ovan" svarade hon och hoppades att han skulle ha förståelse. Filip började skratta. Det var inget elakt skratt utan ett omfamnande ljud som fick Klara att må bättre. Kanske hade hon inte gjort bort sig helt ändå. "När kan vi träffas igen Klara?" frågade han när skrattet klingat av och Klara började tänka. "Det finns egentligen inga bra tillfällen alls. När passar det dig Filip?" Han kliade sig i den knappt utväxta skäggstubben och tänkte efter. "Vad sägs om lördag?" frågade han till slut. Klara visste att hon inte kunde på lördagar. Det var en kyrkdag som slutade relativt sent. Ändå nickade hon. Det skulle krävas en bra förklaring men det hade hon gott om tid på sig att fundera på. "Då säger vi lördag. Var?" fortsatte Filip. Klara tänkte sig knappt för utan svarade "Hos mig" på ren reflex. Det skulle kännas tryggare där. Att ta en fika med Filip var ett äventyr i sig. Skulle de träffas på tu man hand hos någon av dem fick det helst bli hos henne. Då hade hon åtminstone kontroll över omgivningen. Det pirrade redan i Klaras kropp när de tog farväl av varandra och gick åt varsitt håll.


När lördagen kom ringde Klara till några vänner ur församlingen som hon var säker på skulle vara på plats under dagen. Hon berättade att hon planerade att ta en dag för sig själv, åka iväg till en grannstad och besöka dess kyrka istället. Hon lade till ett skämt om att det var lite av en ekumenisk resa i bästa fall, och fick nyktra skratt tillbaka. Hennes plan hade gått i lås. Eftersom hon suttit med i församlingsstyrelsen tidigare visste hon att sådana saker inte kontrollerades. Man var istället glad om nya kontakter slöts. Att det hela var en lögn var en helt annan sak. Det hade inte känts bra att föra sina vänner bakom ljuset, men enda sättet att kunna träffa Filip var bakom deras ryggar. Han skulle aldrig bli accepterad. Inte förrän han förändrats så mycket att han inte längre var sig själv. Det var just den Filip Klara träffat som hon ville träffa igen så den idén var utesluten. Bara en enda gång, tänkte Klara för sig själv. Bara en enda synd. Hon insåg att hon precis ljugit för sina vänner och korrigerade sig själv. Bara ett syndigt tillfälle. Efter att ha löst sina problem gick hon och väntade på Filip. Hon testade olika kläder och irriterade sig på att hon aldrig köpt några kläder som passade ett tillfälle som detta. En person som Filip skulle skratta åt henne om hon bar sina vanliga lördagskläder. Det var hon övertygad om. Tankarna gled flera gånger åt det håll som de gjort under fikan då hon blossat upp i rodnad. Tänk om Filip kysste henne. Tänk om han tog på hennes kropp. Hur mycket skulle hon tillåta egentligen? Klara var inte säker. Kanske allt. Den tanken fick henne att rysa av... Hon var inte säker. I vanliga fall hade det varit av indignation. Nu var det snarare av upphetsning. Hon blev nästan rädd för sina egna känslor. Sedan tänkte hon på Filip igen och kände längtan växa inom sig. Bara han kom skulle allt säkert lösa sig.


Plötsligt ringde det på dörren. Klara skuttade lyckligt genom lägenheten tills hon kom ut i hallen. Väl där stannade hon upp och kände nervositeten ta över. När hon tittade genom kikhålet och såg att det var Filip fylldes hon av känslor, men nervositeten släppte ändå inte. Hon öppnade dörren med en darrande hand och slog upp den. Filip slog för sin del upp ett stort leende och hälsade. "Hej Filip, välkommen in!" svarade Klara och gav plats åt honom. Hon var klädd i vitt. En vit åtsittande blus täckte hennes överkropp under vilken en somrig kjol slutade vid knäna. Även den vit. Däremellan ett brett bälte i flera färger. Hon såg ut som en bredbladig stockros bland maskrosor. En änglalik uppenbarelse inför hans ögon. Filip kunde knappt slita ögonen ifrån henne där hon stod och rodnade. Han gick in och såg inte hur Klara misstänksamt tittade runt i trapphuset för att säkerställa att ingen sett honom. Att göra ett undantag för en dag var en sak, men att behöva stå ut med anklagande blickar i veckor efteråt en helt annan. Att hennes grannar troligen inte ens var religiösa, och ännu mindre brukade frekventera kyrkan om söndagar slog henne inte ens. "Vilken fin lägenhet du har" kommenterade Filip när han tog av sig sin sommarjacka. Klara tackade och kände sig förlägen över att kanske inte ha städat den tillräckligt noggrant inför hans besök. "Jag tog med en flaska vin" fortsatte Filip som om deras möte var den naturligaste sak i världen. "Jag dricker säll..." var allt hon hann svara innan Filip började skratta det där hjärtliga skrattet som alltid tycktes smitta henne. "Det är ok Klara. Jag ska inte försöka fylla dig" kom orden ut mellan skratten. "Kanske ett glas för att lätta på stämningen bara?" funderade hon högt och såg det uppskattande leendet i Filips ansikte. Klara gick in i köket och hämtade två glas. Hon saknade vinglas så de fick nöja sig med vanliga dricksglas. Filip skulle förmodligen inte protestera. Möjligen skratta åt hennes brist på världsvana med sitt mysiga buller till skratt. Sedan gick hon ut i hallen utan att se honom. Hon gick in i vardagsrummet istället där hon fann honom stirrandes på hennes väggar.


"Du är verkligen..." började han och sökte efter ett lämpligt slutord på meningen när han sträckte fram handen och tog emot glaset som Klara sträckte fram åt honom. "Kristen." fyllde Klara i. "Jag vet. Hoppas det inte gör något" fortsatte hon ursäktande. Filip tittade länge på henne. Så länge att hon började bli nervös när deras blickar inte lämnade varandra under vad som kändes som en evighet men i praktiken förmodligen bara var ett par ögonblick. Till slut bröt han tystnaden och svarade. "När jag såg dig visste jag att du var speciell. Du Klara, inte din religion." Svaret fick Klara att le stort. Det var henne han tyckte om. Den ursprungliga nervositeten började lägga sig en aning och hon frågade om de kanske skulle sätta sig och hälla upp lite vin. Filip nickade och tyckte det lät som en utmärkt idé. Snart satt de bredvid varandra i soffan och läppjade på varsitt glas. Filip frågade om de olika sakerna på väggarna och Klara förklarade tålmodigt vad det var för något och var hon köpt eller fått dem. Krucifix, tavlor och ljusstakar. Han tycktes vara intresserad av allt. Eller också frågade han mest för att kunna titta på henne i smyg. Varje gång han ställt en fråga och Klara började förklara såg hon i ögonvrån hur han tittade på henne. Inte i ögonen heller. När hon tittade tillbaka mot honom märkte hon flera gånger hur hans blick snabbt hoppade upp ett steg till ögonnivå. Vad han tittat på strax innan dess kunde hon föreställa sig. Hennes blus var ganska åtsittande så det var väl egentligen inte så konstigt om hans blickar drogs dit. Det var nog hennes eget fel, tänkte Klara. Hon tryckte undan tanken om att hon kanske borde tagit på sig något ännu mer avslöjande. Blickarna hon fick redan nu fick det att pirra i magen. Det pirrade faktiskt inte bara där fick hon motvilligt erkänna för sig själv.


Snart var glasen urdruckna och Filip hällde upp ett varsitt glas till utan att tänka sig för. Klara protesterade inte heller utan började dricka av sitt andra glas lika glatt som hon läppjat på det första. Stämningen var lättad och samtalet blev lättsammare även det. Klara fick veta en del om Filip och hans liv. Hon borde känna avsky eller åtminstone avsmak för hans livsstil, men hon kunde inte uppbringa sådana tankar när han satt där mitt framför henne. Istället kände hon avund. Hans liv verkade så lätt. Ännu en synd. Hon ville gärna skylla på vinet men insåg själv att det vore fånigt. Bara för kvällen skulle hon tillåta sig att känna precis det som föll henne in. Hur kunde egentligen någon som kändes så rätt i själva verket vara så fel för henne? Det gick inte ihop. Klara ställde tillbaka glaset på soffbordet och lutade sig tillbaka. De såg djupt in i varandras ögon och spänningen i rummet ökade markant. Utan att säga ett ord lade plötsligt Filip en hand på Klaras lår. Rörelsen och den oväntade värmen mot benet fick henne att rycka till, men hon gjorde inte det hon i vanliga fall hade gjort. Istället lät hon handen ligga kvar. Deras blickar var fastnaglade i varandra och lägenheten tycktes försvinna omkring dem. Kvar fanns bara de själva och en spänning dem emellan som var så kompakt att den tycktes kunna springa i luften när som helst. Filip började försiktigt smeka Klaras lår över kjolens vita tyg och hon måste svälja för att inte tappa fattningen helt. Den stora varma handen mot hennes ben var underbar. Ögonen hon stirrade in i vackra men samtidigt skrämmande. Hon hade ingen aning om att en blick kunde vara så intensiv. Att de kunde vara så spännande och fulla av liv. När Filip tittade på henne på det sättet tycktes hans ögon framföra berättelser. Små historier om vem han var och, ännu viktigare, vem Klara kunde vara om hon bara vågade.


Filip sänkte sakta sin blick och studerade återigen Klaras kropp och klädsel. Hur hennes bröst bröt den vita blusens försök till strikthet och formalitet genom att osedligt skjuta fram och skapa en rundning som fångade hans intresse. Hur den lika ljusa kjolen med det breda flerfärgade bältet fick henne att se ut som en midsommardröm. Ren och vacker som få andra han någonsin sett. Han försökte trycka undan de fulaste idéerna som följde efter att ord som renhet intagit hans tankar. Ändå återkom de gång på gång. Idéer om att förstöra renheten. Besudla den och därmed Klara. Han ville locka fram det fula han var säker på måste finnas gömt någonstans långt där innanför den perfekta ytan. Hon kunde inte vara så ren. Fick inte vara det, och om hon var det måste han göra något åt saken. Klara var den mest attraktiva tjej han någonsin träffat, men hon vore än mer tilldragande om det fanns något mer i henne än all denna renhet. Med blicken riktad mot hennes ljusa lår som stack fram vid kjolens slut bestämde han sig för att hitta det smutsiga i henne. Om det inte fanns där avsåg han plantera det själv, se det växa och i slutänden skörda frukterna av sitt missdåd. När han tittade upp och mötte Klaras nervösa blick hade hans ögon ändrat karaktär. Klara såg det och kunde inte avgöra om det var beslutsamhet som plötsligt gick att läsa i dem, eller om det var irritation över något han sett när han studerat hennes kropp. Hon hoppades på det första och förstod att hon nog tolkat blicken rätt när Filip ogenerat flyttade handen så att hans fingrar mjukt greppade insidan av hennes lår.


Det pirrade skönt genom Klaras kropp av Filips smekningar. De hade inte sagt ett ord på snart flera minuter, men blickarna och hans hands rörelser sade mer än ord hade kunnat göra. Han ville ha henne. Klara förstod det och kände sig snuskig som lät det hända. Som inte gjorde motstånd trots att hon så väl visste hur fel det var. En dålig flicka. Bara att tänka orden gjorde henne upphetsad. Hon hade alltid varit motsatsen, en duktig flicka, vilket förlänat henne sina vänners respekt och uppskattning. Att vara en dålig flicka var långt mer spännande. Mer spännande än hon någonsin kunnat föreställa sig. Hon fick trots det samla sitt mod under en lång stund innan hon vågade säga de ord hennes läppar till slut formade och riktade mot Filip. Med försiktig och tyst röst bad hon honom om det. "Rör mig mer. Snälla Filip." I samma ögonblick som hon uttalade orden utvidgades hans pupiller samtidigt som ögonen smalnade. Han flyttade sig närmare Klara så att deras ansikten var precis framför varandra. Snart kände hon hur handen rörde sig på nytt. Inte lika försiktigt den här gången. Istället greppade han låret och drog det till sig så att hon satt med särade ben bredvid honom. Hela situationen fick det att pirra i hennes kropp. Så fort den stora handen rörde sig en bit inåt förflyttades känslan från hennes mage och nedåt. Med sin andra hand strök Filip undan luggen från Klaras ansikte. Han avslutade rörelsen genom att stryka fingrarna mot hennes lena kind och till slut placera handen runt Klaras nacke. Han drog henne mot sig. Med intensiv blick förde han hennes ansikte mot sitt och kysste hennes mjuka läppar. Klara besvarade kyssen och protesterade inte ens när hans läppar öppnades och hans tunga sökte sig in i hennes mun. Hon mötte den till och med med sin egen och njöt stort av att leka med hans sköna tunga i sin mun. Hon ville röra honom. Ta på hans kropp och känna hur hård den var. Hon sträckte försiktigt fram en hand, darrande av nervositet, och placerade den på sidan av hans breda bröstkorg. Han besvarade rörelsen genom att brottas intensivare med hennes tunga samtidigt som hans grepp om hennes nacke hårdnade.


Klara kunde känna hans andhämtning nu. Mot sin hand kände hon hur Filips bröstkorg hävdes och sjönk ihop för varje andetag han tog. Hur andhämtningen blev tyngre när hans hand rörde sig från hennes lår och uppåt. Hennes egen andning följde hans eftersom smekningarna över hennes kropp gjorde henne upphetsad. En sorts bultande känsla fortplantade sig genom hennes underliv och slutade inte trots att handen fortsatte upp mot magen. Deras läppar lämnade plötsligt varandra och gav utrymme för ett nytt blickarnas möte. Filip fortsatte smeka Klara över magen när han stirrade in i hennes vackra ögon. Snart lyfte han handen ytterligare och smekte sig fram över hennes blus tills de två utbuktningarna som var hennes bröst tog vid. Han tryckte försiktigt på dem underifrån. Lyfte dem och lät dem falla tillbaka till sin ursprungliga position. Smekningarna fick Klara att sluta ögonen. Upphetsningen var nästan för mycket för henne. Hela hennes kropp härjades av en känsla som hon aldrig förr tillåtit sig känna. En underbar känsla av köttsligt begär. Hon önskade inget hellre än att han skulle fortsätta. Att han skulle ta på henne överallt och överskölja henne med syndiga lustar. Dränka henne i synd. Handen slöts om det ena bröstet och kramade det. Klaras överkropp hävdes i samma ögonblick. Hennes rygg antog en svankande ställning som sköt fram brösten ytterligare. Erbjöd dem till hans händer och vilja. Åt hans otyglade lust till hennes kropp. Filip släppte greppet om Klaras nacke och placerade den istället på hennes ländrygg. Han drog henne mot sig och när deras läppar möttes på nytt kände Klara hur all försiktighet försvann från Filips rörelser. Han kramade hennes bröst hårdare och började knäppa upp den vita blusen som höll dem inspärrade.


Med blusen halvt uppknäppt så att klyftan mellan hennes båda bröst låg öppen för insyn avslutade de kyssen lika snabbt som den påbörjats. Istället tittade Filip ned mellan hennes behag och log ett leende som hon inte kunde tolka som annat än åtrå. Hela situationen fick hennes underliv att bulta hårdare och hårdare. Hennes inre krävde Filips åtrå. Krävde hans smekningar och syndiga blickar. Hon ville veta vad han tänkte om henne och fick snart reda på det när han tog till orda. "Du är ingen duktig flicka idag Klara. Eller hur?" Orden fick Klara att skälva av upphetsning. Hon ville svara men fann inte orden. Istället skakade hon på huvudet. "Vad är du då?" fortsatte han och i hans blick fanns en förväntan som hon inte kunde bortse från. Hon måste svara på riktigt. Det blev inte mer än en viskning. "En dålig flicka." Orden som hennes mjuka läppar formade var så svaga att Filip tvingade henne att upprepa dem. Klara kunde inte förmå sig själv att uttala dem högre vilket tydligt irriterade honom. "Vad gör dåliga flickor Klara?" fortsatte han provocerande och inväntade hennes svar. "Dåliga saker. Snuskiga och syndiga saker." Filips blick hårdnade när han hörde svaret. Klara själv kunde inte förstå hur han fått henne att säga sådana saker. Ändå var det något med att säga dem som var förlösande för spänningen i hennes inre. Hon ville nog faktiskt göra både snuskiga och dåliga saker. Vara en dålig flicka för en gångs skull. Bara en enda gång. Filip lade sin hand på hennes lår. Den här gången var han inte längre försiktig. Han greppade benet och förde in handen innanför kjolen. Längs med lårets insida smekte han sig bestämt framåt mot hennes underliv och Klaras andning blev plötsligt häftig. Ju närmare han kom hennes privata och hemliga underliv desto häftigare flämtade hon av upphetsning. "Du är ingen duktig flicka alls som låter mig gör så här Klara. Det vet du lika väl som jag." Det var på intet sätt en fråga. Snarare var det ett påstående som de båda två var lika medvetna om sanningshalten i. Det behövde inte vara en fråga för det var uppenbart att det var sant.


När Filip slutligen nådde fram till platsen där Klaras lår möttes kände han en tydlig värme mot sina fingrar. Redan på flera centimeters avstånd emanerade Klaras underliv en värme och fuktighet som omslöt honom och gav honom fula tankar. Han förflyttade handen den sista biten och nuddade vid trosorna som stod i vägen för hans avsikter. Klara vågade inte titta på honom när han rörde henne där. Att möta hans blick i den situationen var för mycket. Skammen hon kände alldeles för stor för att utmanas. Just i det ögonblicket flyttade han sin andra hand och placerade den runt hennes haka. Filip tvingade henne att titta på honom. Tvingade henne att skamlöst möta hans blick när hennes upphetsning var som störst. När hon till slut lyfte blicken för att möta hans smekte han henne över det fuktiga tyget och kände sina fingrar bli kladdiga av hennes upphetsnings safter som gått igenom det tunna tyget. Att titta in i hans ögon i det ögonblicket var den mest intensiva upplevelse hon haft. En njutning spred sig genom Klaras kropp när han strök över hennes blygdläppar genom tyget. Hon var sannerligen ingen duktig flicka som lät honom röra henne på det sättet. Vad gjorde det egentligen henne till? Ord som slampa och hora föll över Klaras sinne och ökade hennes upphetsning ytterligare. Var det vad hon var? Så underbart skönt det var att vara sådan. Om hon var Filips slampa så kunde det vara acceptabelt. Åtminstone en enda gång. Hans varma andedräkt mot hennes ansikte var nästan lika underbar som fingrarna mot hennes fitta. Den var tung men häftig där den mötte hennes och slog ut över kinderna i en varm omfamning. Med handen fortfarande om Klaras haka vred Filip hennes ansikte åt sidan och ifrån sig. Han fortsatte sina rörelser över hennes trosor samtidigt som han lutade sig fram och kysste hennes blottade hals. Hans mjuka varma läppar fick Klara att rysa genom hela kroppen. Hon ångrade inte sitt beslut det minsta. Hon var hans och han fick göra precis som han ville med henne.


Kyssarna rörde sig snart nedåt mot nyckelbenens mötesplats och fortsatte vidare ut över ett av hennes bröst. Att känna en mans läppar mot brösten kändes bättre än hon någonsin kunnat föreställa sig. Nästa kyss fick hennes bröstvårtor att dra ihop sig och hon kände hur de stramade innanför behåns skyddande kupor. Klara sköt fram brösten och välkomnade Filips nyfikna läppar. Hon kände sig sexig och snuskig på samma gång. Som en villig slampa som bjöd ut sig för en man. När hon kände den fuktiga tungan över sitt bröst flämtade hon våldsamt. Utan att förvarna henne slutade plötsligt Filip helt och drog ut handen från dess plats innanför Klaras kjol. Han stirrade på henne med intensiv blick och såg hur hennes bröstkorg hävdes och sjönk ihop för varje tungt andetag. "Res dig upp Klara" befallde han henne med självsäker röst. Klara gjorde omedelbart som han sagt åt henne och kom upp på fötter. Filip ställde sig tätt intill henne med ansiktet mitt framför hennes. Återigen slog hans andedräkt ut som en plym och omfamnade varmt hennes kinder. De fortsatte titta in i varandras ögon när Filip långsamt knäppte upp resten av knapparna så att han kunde dra av henne den vita blusen. När den var av lutade han sig framåt och lade sina läppar intill Klaras öra. "Vill du bli knullad på riktigt nu Klara?" viskade han och Klara gnydde till av ordens innebörd och fulhet. När han lutade sig tillbaka och väntade på hennes svar nickade hon. Det var precis det hon ville. Inte bli behandlad som den gudfruktiga tjej hon var utan som något av de där fula orden hon kommit på sig med att kalla sig själv i sina tankar. Som en slampa. Hon ville bli knullad som en slampa. Filips mungipa gled upp på ena sidan och tecknade ett snett leende över ansiktet. "Hur vill du bli knullad sa du?" frågade han Klara. "Som en slampa" svarade hon tyst vilket fick Filip att höja på ögonbrynen. "Då ska jag knulla dig som en slampa Klara. Som en kåt liten slampa."


Med en snabb rörelse förde Filip sin hand till Klaras rygg och hakade av henne bh:n. Kuporna slaknade framför hennes bröst och Filip drog ned dem och lät bh:n falla till golvet under dem. Klaras runda bröst stod rakt ut och stirrade på honom. Han lade sin hand på hennes höft och smekte långsamt uppåt tills handen mötte ett av bröstens undersida. Han lyfte försiktigt på det och lät det falla tillbaka. Dess mjukhet smekte honom tillbaka och känslan av hur fingertopparna borrade sig in i dem och skapade små tillfälliga runda kratrar smekte hela hans väsen. Han ville ha henne. Filip vände på Klara och smekte hennes höfter och mage bakifrån. Hans varma stora händer smekte girigt hennes kropp och tryckte ihop de nakna brösten. Han drog henne mot sig och tryckte sitt skrev mot hennes lilla rumpa så att Klara flämtade av upphetsning när hon kände det hårda tryckas mot sin kropp. Hon vågade inte smeka honom tillbaka utan lät sina armar hänga längs med kroppen när Filip tog på henne. Hon ville ha mer. Massor mer. Filip sköt plötsligt henne ifrån sig en bit vilket fick Klara att känna ett styng av besvikelse. Känslan avtog omedelbart när hon kände hur han knäppte upp hennes kjol och hur den långsamt gled ned över hennes ben för att slutligen falla ihop i en slarvig liten vit hög på golvet runt hennes fötter. Klara tog snabbt två små steg för att komma ur dess mjuka fängsel. Hon hade bara trosor på sig och mannen hon längtat efter och drömt förbjudna drömmar om, mannen hon ljugit för sina vänner för att kunna träffa, stod bakom henne och betraktade hennes kropp med hungriga ögon. Hon tittade över axeln och såg i hans ögon vad han tänkte om henne. Vad han önskade av henne. Hon ville vara allt det och mer därtill. Bara den enda gången. Ännu en gång lade Filip sina händer på hennes höfter och drog henne mot sig tills Klaras rygg slog i hans bröstkorg.


Filip lade sina läppar intill Klaras ena öra och viskade på nytt. "Men först vill jag smaka på din kropp." Han drog tillbaka sitt ansikte och vände på Klara med starka händer om hennes höfter. De stirrade upphetsat på varandra innan Filip flyttade Klara till soffan där de nyss suttit och konverserat. Han lade sina händer på hennes axlar och tryckte ned henne tills hon satt i soffan framför honom med sitt ansikte bara några centimeter från hans utbuktande skrev. Närheten till hans kön ökade Klaras upphetsning ytterligare. Där framför henne, blott dolt av några millimeter tyg tryckte Filips kuk i förväntan av den njutning hennes kropp kunde skänka den, men istället för att knäppa upp sina byxor och släppa ut sin hårda kuk tryckte Filip henne bakåt tills hon lutade sig mot ryggstödet på soffan. Han sjönk själv ned på knä framför henne, minnande om rörelserna i ett köttets oheliga sakrament inför och för henne. Klara insåg det hädiska i sina tankar och njöt märkligt nog av det ogudaktiga i dem. Hon hade redan givit sig hän såpass att hennes religiositet blivit perverterad. En skamlig njutning som hon tillät sig själv under upphetsningens varma rus. Väl på knä greppade Filip hennes lår och drog Klara mot sig tills hennes stjärt balanserade på soffkuddens yttersta kant. Han särade på hennes lår trots hennes initiala reflexmässiga motstånd. Sedan lutade han sig framåt och kysste insidan av hennes ena knä. Läpparnas värme lämnade spår efter sig när de lämnade sin första plats för att omedelbart finna en ny längre in på låret. Bultandet i Klaras underliv tilltog och blev kraftigare för varje kyss, för varje liten bit som Filips mun närmade sig den hemligaste platsen på hennes kropp. De varma små spåren förflyttade sig alltjämt sakta inåt och framåt. När han kysste henne ett par centimeter från trosornas kant kunde Klara inte låta bli att gny av förväntan. Njutningen var redan omfattande trots att Filips läppar ännu inte vidrört hennes väntande underliv.


Istället lutade han sig tillbaka och stirrade på den villiga kroppen framför honom. Hans ögon smekte de vackra brösten. Följde deras rundning för att därefter leta sig fram över hennes mage och navel tills de fann det de letade efter. Hennes trosor. Filip sträckte fram händerna och förde in två fingrar av var hand innanför dess tunna tyg så att Klara kved av förväntan. Sedan drog han trosorna mot sig och lät henne föra ihop sina ben så att han kunde dra dem av henne. Han släppte dem på golvet bredvid sig och särade åter på hennes ben. Samma reflexmässiga motstånd mötte honom, men Filips styrka var långt större än Klaras och snart låg hon på rygg i soffan med sina ben brett särade för honom. Inget hindrade honom längre från att upphetsat stirra på hennes fitta och Klara såg tydligt längtan och åtrå i hans ögon när han återigen lutade sig framåt. Denna gång landade hans kyssar inte på hennes lår utan på magen strax under naveln. Klara trodde hon skulle dö där hon låg. Skammen över att bjuda ut sin kropp på det sättet. Förväntan inom henne som obönhörligt tvingade henne tillåta Filip varenda rörelse. Precis som han ville, hur han än ville. Hon var hans att göra vad han ville med och hon älskade läpparna som långsamt kysste sig en väg ned mot hennes könshår, över det och vidare ned mot hennes blygdläppars mötesplats ovanför öppningen till hennes inre. Den mjuka kyssen på hennes klitoris sände våldsamma signaler av njutning genom hennes kropp. Nästa kyss likaså. Hon kände ett stort finger trycka mot sina blygdläppar och kände hur lätt det gled över dem. Ännu fler mjuka kyssar mot klitoris fick henne att motvilligt släppa ut ett långt stön av njutning. Sedan känslan av hur det stora fingret, en tumme förmodligen, gled in mellan hennes blygdläppar och fann en plats vid hennes öppning. Hur mycket mer skulle hon klara egentligen innan hon gick sönder av tillfredsställelse?


Med tummen tryckt mot Klaras våta öppning lät Filip sin tunga leka över de glansiga blygdläpparna medan han med minimala rörelser lät sin tumme måla cirklar över öppningen till hennes inre. Reaktionen lät inte vänta på sig. Klaras rygg spändes upp i en båge över soffans kuddar och hon kved av njutning när hans tunga tecknade fuktiga skisser mot hennes våta läppar. Bara med ojämna mellanrum lät han tungan glida uppåt och över Klaras klitoris, och då bara med väldigt lätt tryck. Han kände smaken av hennes upphetsning och slickade girigt i sig den för att föda sin egen kåthet. Tummen tryckte fortfarande mot den våta öppningen och var hela tiden på väg att glida in, men han hindrade sig själv. Klaras öppning skulle få förbli helt stängd tills han var redo att öppna henne med sin kuk. Han tittade upp på henne och såg hur hon svankade. Hur hon försökte få grepp om soffan med sina små händer. Som om njutningen var för stor. Att hon desperat sökte en fast punkt i njutningen att hålla sig fast vid. Han kunde inte vänta längre. Han måste ta hennes kropp och göra den till sin. Bli ett med den och dela njutningen han såg i hennes ögon. Så han lutade sig tillbaka och stirrade, yr av upphetsning, på Klaras nakna kropp medan han knäppte upp knappen på sina byxor. Såg i hennes ögon hur ljudet av hans gylf som öppnades fick henne att darra av förväntan. Såg hur läpparna försökte säga något men inte vågade. Sedan drog han ned byxorna. Därefter sina underkläder så att hans hårda kuk sköt upp och i otålig förväntan stirrade rakt in mellan Klaras särade ben. Till slut hade hon samlat tillräckligt mod för att öppna sina läppar och säga något. "Du är väl försiktig Filip?" Orden var inte mer än en viskning och Filip tittade förvånat upp på Klara. "Vi vet båda hur du vill bli knullad Klara. Eller hur?" Hon ångrade omedelbart sina ord och nickade istället. Han hade rätt. Hon hade bett om att bli knullad som en slampa. Det var för sent att ändra sig nu.


Med en hand runt sin kuk förde han den framåt och riktade den mot Klaras väntande läppar och öppningen till hennes inre där innanför dem. När det svullna, kletiga ollonet tryckte mot dem gnydde Klara återigen av förväntan. Hon kunde känna den, hård och blodfylld mot henne. Filip tryckte hårdare och gled in mellan de våta blygdläpparna för att sedan gnida sig mellan dem, uppåt och sedan nedåt i stort sett helt och hållet utan friktion när Klaras safter och hans egen saliv smetades ut över hennes fitta. Han tryckte den försiktigt mot hennes öppning och testade motståndet. Klaras ögon var vilda av kåthet när hon kände toppan av Filips kuk tryckas mot sig. Filip gav större tryck och kände den underbara känslan av värme och väta när Klaras inre öppnade sig för honom. Ollonet omslöts och han tryckte hårdare. När han slutligen gled in i henne såg han hur Klaras ögon tappade fokus och blev blanka. Filip greppade Klaras lår med båda händer och drog henne mot sig samtidigt som han tryckte sig in i hennes kropp. Hans kuk försvann djupt in i henne innan han drog ut den för att därefter stöta den djupt in i henne på nytt så att Klara måste släppa ut njutningen mellan sina läppar. Hon kände sig smutsig. En snuskig och syndig liten slampa vars kropp skänkte ful njutning åt Filip och hans hårda kuk. Hon älskade det. Hon älskade att vara hans slampa och källa till sinnlig njutning. Varje rörelse inuti hennes kropp fyllde Klara med en överväldigande känsla av njutning och skam i en tillfredsställande mix som hon visste var fel. Hon försökte tänka dygdiga tankar men njutningen vann varenda strid.


Samtidigt som Filip stötte sin kuk hårt in i Klaras kropp sträckte han sig fram och tog hennes gungande bröst i sina händer. Han kramade och tryckte ihop dem framför sina ögon och njöt av dess linjer och kurvor. Mjukheten mot hans händer från de sköna brösten fick honom att hårdna ytterligare inuti Klara. Hans kuk var nu stenhård och han tryckte den djupt in i henne gång på gång. Deras blickar möttes och Klara försökte titta bort genom att sänka blicken, vilket istället gav henne full insyn i hur den hårda kuken rörde sig in och ut ur henne. Hon fascinerades av skådespelet och kände upphetsningen öka ytterligare på ett sätt som hon fann alltför skamligt. Därför tittade hon åt sidan istället vilket Filip märkte. Han släppte därför Klaras ena bröst och tog ett fast tag om hennes haka. Han vinklade upp den så att hon måste titta honom rakt i ögonen när han knullade henne. Klaras blick var spegelblank och undflyende men Filip tvingade hennes blick att möta hans. Med blickarna fästa i varandra lugnade han ned tempot i sina stötar tills de var så långsamma att Klara kunde känna varenda utbuktning och blodådra som trängde sig in genom hennes våta öppning. Ögonblicket var intensivt av både spänning och njutning. Hon skulle precis säga något när Filip stötte hårt och snabbt in i hennes fitta så att hon kom av sig. Sedan knullade han henne sakta på nytt och Klara tog mod till sig för att säga det hon tänkt. Precis när hon öppnade sina läppar igen för att uttala orden kände hon hur Filip ännu en gång stötte hårt och djupt in i henne, som för att tysta henne genom sina stötar. Hon skulle tydligen vara tyst. Istället drog Filip långsamt ut sin hårda kuk ur henne och tog till orda.


"Titta på mig Klara." Hon lydde och tittade på honom. "Titta vad du har gjort med min kuk din lilla slampa" fortsatte han och Klara sänkte sin blick för att se vad han menade. Den hårda kuken som stod rakt ut och vajade mellan hennes ben var glittrig av safter. Hennes safter. Hon kunde inte låta bli att känna skam. Det var hon som blivit så upphetsad att hans kuk var kletig av hennes kåthet. Skammen hindrade henne inte från att bli än mer upphetsad av synen. Förhuden täckte bara kanten av Filips ollon och det närmast purpurfärgade ollonet var kladdigt av henne själv. Hennes upphetsning hade gjort hela kuken glansig. Filip reste sig upp från sin position på knä, tog av sig byxorna helt, därefter sin tröja och satte istället knäna på varsin sida av hennes mage och tittade ned på henne där hon låg under honom. "Det där är ditt fel Klara. Det förstår du va?" Klara kunde inte förmå sig själv att göra mer än att nicka. Hennes kinder hettade och hon insåg att hon rodnade, vilket i sin tur gjorde Filip långt mer upphetsad. Hans kuk ryckte framför Klaras ansikte när han pratade med henne och Klara kunde knappt koncentrera sig på vad han sade till henne när den kletiga kuken var så nära henne att hon kunde känna doften av bådas kön. En ful lukt. Hemsk men samtidigt underbart upphetsande. Vad ville han egentligen att hon skulle göra? "Slicka den ren Klara" befallde han henne. Klara tvekade och tittade vädjande upp på honom och skakade osäkert på huvudet. Det fick Filips ögon att smalna och en ström av mörker genomfor färgen i hans iris. "Gör det!" beordrade han henne utan någon som helst mjukhet i sin röst. Klara kunde känna hans vilja som ett slag mot bröstet och hela sin person. Hon måste göra det. Det var inte ens hennes fel. Det var han som tvingade henne. Hon försökte verkligen inbilla sig att det var så det låg till, men innerst inne visste hon att det var hennes eget val. Hon kunde vägra och ingenting farligt skulle förmodligen hända. Ändå gjorde hon det.


Hon sträckte ut sin tunga och slickade försiktigt på det kletiga ollonet framför sitt ansikte. Filips stön uppmuntrade henne att fortsätta trots skammen hon kände när hon slickade i sig sina egna safter från hans hårda kuk. Smaken av henne själv fyllde Klaras mun när hon fortsatte slicka honom ren från sin egen slampighets safter. Hon kunde knappt tro att det var sant. Att hon gjorde något så snuskigt med sin mun. Tanken var svindlande. Eller om det var upphetsningen som gjorde henne yr. Upphetsningen över att bete sig på ett så slampigt vis. Plötsligt kände hon Filips hand på sitt huvud. Han greppade hennes hår och höll henne fast när han tryckte in sin kuk i hennes mun och tvingade henne att suga honom ren. Klara gjorde sitt bästa för att gå hans vilja till mötes och slöt sina läppar runt den hårda kuken för att skänka Filip all njutning hon kunde uppbåda. Hon ville vara den slampa han behandlade henne som. Vara allt han någonsin krävde av henne. Snart drog han ut kuken ur hennes mun och strök den mot hennes läppar och ut över kinderna så att Klara kände sig smutsig. Besudlad av Filips lustar på ett sätt som hetsade upp henne långt mer än hon förväntat sig. Hennes ansikte glittrade snart lika mycket som kuken mot hennes kinder. Hon var en slampa. Hur kunde hon säga emot? Om hon tillät honom göra så mot henne måste hon ju vara en slampa. En kåt slampa. Tankarna fick hennes fitta att värka av kåthet. Filip tryckte in kuken i hennes mun på nytt och tittade upphetsat på hennes kladdiga ansikte. Sedan in i hennes skamsna men kåta ögon samtidigt som han drog ut kuken ur hennes mun och ställde sig på golvet framför henne. "Vänd dig om!" befallde han med djup röst.


Klara tittade osäkert upp på Filip där han tornade upp sig framför henne. Han var otålig och förväntade sig att hon skulle göra som han sade utan protester. När Klara inte omedelbart vände sig om tog han istället tag om hennes ben och vred dem så att hon måste vrida kroppen åt samma håll för att inte få ont. Snart låg hon istället med magen mot soffkudden och knäna på golvet nedanför. Filip lade en tung hand på hennes rygg och höll henne kvar när han sjönk ned på knä mellan hennes ben. Väl på plats släppte han Klaras rygg och greppade istället hennes höfter. Han drog i henne tills hon låg som han ville ha henne, med stjärten en bit utanför soffans kant. När Klara tittade bakåt på honom hörde hon hur det smällde till och förnam strax därefter en het känsla på sin rumpa där ljudet kommit ifrån. Han gav henne smisk. Vilken underbar känsla att bli straffad för sina tankar. Med överdriven försiktighet tittade hon över axeln ännu en gång och kände snart hur hettan på rumpan tilltog i intensitet när han slog till den ännu en gång. Hon förtjänade det. Hon visste att hon förtjänade varenda slag för sitt beteende. Hon var en dålig flicka och han straffade henne för det. Det var underbart och samtidigt långt syndigare än det hon nyss tvingats göra. Det hon nyss njutit av att göra. Slicka honom ren från sig själv. Filip behandlade henne verkligen som en slampa. Precis som hon bett honom. Hon fick skylla sig själv. Hon visste det. "Svanka för mig nu" hörde hon hans röst bakom sig och hon gjorde som han sade åt henne och visade upp sin våta fitta för honom. Ännu ett slag landade på hennes stjärt som nu började bli rosa under hans hand. Klara var nära att börja snyfta av spänning och förbjuden tillfredsställelse men hindrade sig själv för att Filip inte skulle sluta. Istället svankade hon ännu mer för honom och hörde hans kåta flämtningar bakom sig när han stirrade in mellan hennes skinkor. Hon var helt utlämnad åt hans vilja och njöt fullständigt av det.


Filip lutade sig fram och kysste stjärten som Klara vinklade upp mot honom. Hon såg ut som en upphetsad och kåt liten hynda där hon låg och svankade för honom. Väntandes på att han skulle trycka sig in i hennes kropp på nytt. Istället kysste han den andra skinkan och kände värmen mot sina läppar från platsen där hans hand landat på henne. När han tittade mellan hennes länder såg han hur våt Klaras fitta var. Den glänste inbjudande och han måste knulla henne. Måste trycka sig in där och ta henne hårt. Han tog sin kuk i ett fast grepp och styrde in den mellan Klaras ben. Han tryckte in ollonet mellan de kladdiga blygdläpparna och gled in i hennes varma lilla kropp. Sedan började han stöta hårt in i henne. För varje stöt kände han hennes sköna lilla rumpa slå mot sitt bäcken och han älskade hur hon kändes. Den varma fuktiga insidan av hennes kropp som omslöt hans hårda kuk och den mjuka lilla rumpan som han för varje stöt slog i. Klara tittade plötsligt bakåt mot honom igen och Filip besvarade hennes blick med hårda dömande ögon som fick henne att skämmas över sin njutning. På så sätt blev njutningen ännu större och Klara kunde inte låta bli att titta tillbaka ännu en gång vilket Filip istället besvarade genom att ge en hård dask på rumpan så att hon flämtade till av den plötsliga smärtan som trängdes med njutning om hennes uppmärksamhet. När hon vände ansiktet framåt smekte Filip henne över ryggen med båda händer för att därefter ta ett fast grepp om hennes nacke och hålla hennes ansikte mot soffans ryggstöd så att Klara ännu mer kände sig som den slampa Filip behandlade henne som.


"Ta på dig själv" hördes Filips flåsande röst bakom Klara. Han stötte hårt in i henne med sin kuk och Klaras kropp gungade fram och tillbaka över soffan med ansiktet tryckt mot ryggstödet. Hon tvekade vilket gjorde Filip irriterad. Han tog därför ett grepp om hennes hår med andra handen och drog i det så att Klaras ansikte tvingades uppåt samtidigt som han höll henne nere med den andra. Hon måste lyda hans order och stack därför ned en hand under sin kropp för att smeka sig själv. Så fort Filip såg Klaras armbåge sluta röra sig vid sidan av hennes kropp drog han hårdare i håret vilket fick henne att fortsätta. Hon skulle inte klara mycket mer. Känslan av Filips kuk som rörde sig inuti henne var nästan för mycket redan. Lade hon till njutningen hennes egna smekningar åstadkom så stod det klart att hon skulle explodera i njutning väldigt snart. Filip brydde sig inte. Han fortsatte knulla Klara hårt bakifrån med en hand om hennes nacke och den andra greppandes hennes hår. Den kristna lilla kåtslynan måste straffas för sitt hyckleri. Hon måste straffas genom att tvingas njuta av hans hårda behandling, och om hon gav utlopp för sin njutning skulle han straffa henne ännu hårdare genom att stöta ännu kraftigare in i hennes kropp. Han såg hur Klaras arm blev stilla. "Fortsätt!" befallde han henne men Klara vågade inte. Filip tog ett fastare grepp om hennes hår och stötte extra hårt in i henne. Med hård röst upprepade han sin order och Klara började långsamt smeka sig själv på nytt trots att orgasmen var så nära att hon inte skulle klara av att smeka sig mer än ett par ögonblick. Filip fortsatte knulla henne hårt och vred Klaras huvud åt sidan så att han kunde se i hennes ansikte hur nära hon var. Fortsatta hårda stötar in i hennes underbart sköna lilla fitta. Sedan hände det.


Klaras andning blev häftig och små kvidande ljud slank igenom när orgasmen slet sig lös i hennes kåta kropp. När Filip fortsatte stöta in i henne med sin hårda kuk hörde han hur Klara inte längre kunde hålla tillbaka sin njutning. Desperata stön slank förbi mellan hennes läppar när njutningen blev för stor. Filip höll hårt om Klaras hår. Hårdare nu än innan. Hon kände sig helt utlämnad till hans vilja och njöt fullständigt av den intensiva känsla som spred sig från hennes underliv och ut genom kroppen. Njöt av rörelserna i hennes inre av Filips hårda kuk. Framför honom såg Filip hur Klara inte kunde ligga still utan skakade genom kroppen när njutningen blev för stor. Han njöt av skådespelet och fortsatte trycka sig in i henne utan uppehåll. Hon var så skön att han snart själv måste ge upp och låta sin egen orgasm vinna. Han släppte Klaras hår och nacke, smekte henne nedför ryggen och lade sina händer på hennes mjuka lilla rumpa. Slarvigt och hetsigt klämde han på Klaras stjärt där hon låg på mage framför honom med rumpan upp i vädret för honom att knulla. "Be om förlåtelse Klara" sade han plötsligt med grötigt upphetsad röst. Klara tittade oförstående bakåt. "Förlåt" sade hon tyst. Filip skakade på huvudet och stötte hårt in i Klara. "Inte till mig. Du är en dålig flicka Klara och borde be, om förlåtelse." I Klaras ögon syntes en intensiv skam. Hon kunde väl ändå inte? En skarp hetta uppstod på hennes rumpa när hon tvekade för länge. "Be!" befallde Filip henne och drog hennes kropp bakåt så att bara brösten vilade på soffkudden. Klara knäppte sina händer framför sig och bad vilket fick Filip att flämta till våldsamt. Hans kuk blev ännu större och hårdare inuti hennes kropp när han såg hennes händer sammanflätade och de röda kinderna som vittnade om den skam Klara kände inför det hon gjort och det han tvingade henne att göra nu. Det blev för mycket för honom.


Han drog sig ur Klaras kropp och tog ett hårt tag om hennes ena överarm så att hennes händer måste lämna varandra. Han reste sig, drog Klara till sig och vände på henne så att hon stod på knä framför honom och tittade upp på honom. "Fortsätt!" fick han ur sig där han stod och runkade sin hårda kuk framför hennes ansikte. Klara knäppte händerna på nytt och började återigen be med slutna ögon. Hon visste precis vad som pågick framför henne men låtsades fokusera helt på sin bön om förlåtelse. Hon kunde inte förstå att hon låtit det gå så långt. Hon hade visserligen bestämt sig för en dags undantag, men att be till Gud under tiden en man stod framför hennes nakna kropp och smekte sin kuk till åsynen av henne var egentligen alldeles för magstarkt. Ändå slutade hon inte. Det var något med situationen som tände henne enormt mycket. Så hon fortsatte. Tysta ord kom ur hennes mun och Filip stirrade på hennes mumlande läppar medan han runkade framför henne. Hon var så fruktansvärt sexig där hon satt på knä framför honom med knäppta händer. Oskyldig och ren trots sin det hon precis gjort. Något otroligt vackert som därför måste smutsas ned. Den njutning som varit koncentrerad till hans skrev spred sig plötsligt snabbt genom kroppen och han kände hur orgasmen till slut vann. Han släppte efter och lät njutningen vinna. Runkade sin kuk hårt framför Klara och andades tungt mellan de stön som han inte längre kunde hålla tillbaka. Sedan kom han också. En tjock stråle av sperma sprang ur hans kuk, missade precis Klaras händer och landade istället på hennes runda, sexiga bröst. Den plötsliga värmen fick Klara att staka sig och Filip måste försöka samla sig mitt under sin orgasm för att få henne att fortsätta. "Sluta inte!" närmast skrek han när han fortsatte runka och nästa stråle av snuskig sperma sköt ut och träffade rakt på Klaras händer. Hon mumlade sin bön och kände intensiv skam över att hon lät sin kropp bli föremål för Filips utlösning på det sättet. Ett objekt för hans njutning. En slampa. Det var alldeles för sent för att förneka det för sig själv. Hon visste det och kunde inte sluta tänka på det när hon bad. Istället bad hon om ursäkt för att hon var just det. En kåt liten slampa som lyssnade på Filips stön samtidigt som hon lät honom smutsa ned henne med sin njutning och sin lust till hennes kropp. Den sista strålen av sperma hade mindre kraft och föll istället ned på hennes knä. Hon hörde hur Filips andning förändrades när hans orgasm klingade av. Hur den långsamt blev lugnare och mindre störd av stön som måste komma fram. Till slut öppnade hon sina ögon och tittade upp på honom.


Ovanför Klara stod Filip med ett belåtet leende på sina läppar. Hans tillfredsställelse var fullständig. När hon tittade ned på sina händer såg hon det hon redan känt. Filips sperma som långsamt rann längs med hennes fingrar och ned över händernas ryggar, förbi handleden och ut över ena underarmen. Aldrig förr hade hon känt sig så smutsig. Aldrig så sexig. Aldrig så mycket som en snuskig kåtslyna. Hon tittade upp på Filip ännu en gång och mötte hans tillfredsställda blick. "Du är kladdig" konstaterade hon och Filip nickade trött. "Ska jag slicka dig ren nu?" fortsatte hon och Filips ögon blev större när han ivrigt nickade till svar. Han var inte beredd på frågan. Tydligen hade Klara gått in i rollen som kåt slampa helt och hållet. Han tänkte inte hindra henne. Istället tog han ett steg framåt så att hans fortfarande konvulserande kuk ryckte framför hennes ansikte. Klara öppnade sin mun och tog ollonet mellan sina läppar. Hon slickade den ren, från sig själv och från sperma som runnit nedåt längs med hela kuken. Så fruktansvärt smutsig kände hon sig och kunde inte förstå varför det kändes så bra. Varför det kändes så bra att resultatet av Filips tillfredsställelse rann längs med hennes bröst, lår och händer. Det spelade ingen roll. Hon kunde inte låta bli att njuta av det. Hon hade varit skön för honom, för skön, och därför hade Filip sprutat ned henne med sin hårda, sköna kuk. Till slut drog Filip sig ur hennes mun och satte sig i soffan.  Klara hoppade upp och satte sig bredvid honom. Hon tittade på honom och mötte hans blick. "Du måste lova att aldrig, aldrig någonsin berätta det här. För någon" började hon med orolig röst. Filip log åt henne. "Jag lovar Klara" svarade han. Sedan tittade han på hennes kletiga kropp och leendet blev ännu större. "Du kanske ska tvätta av dig nu. Eller vill du se ut sådär resten av kvällen?" Klaras kinder blev omedelbart röda av skammen Filips ord frammanade inom henne. Hon nickade hastigt och reste sig upp. "Förlåt" viskade hon och Filip började skratta sitt bullriga men hjärtliga skratt. Hon behövde i alla fall inte oroa sig för att han tyckte illa om henne för det hon gjort. När hon gick in i badrummet saknade hon honom redan. Hon tittade sig i spegeln och såg hur rufsigt hennes hår blivit. Hur kletig och smutsig hon själv var. Det var så synd att det aldrig fick hända igen.

5 kommentarer:

  1. Mannen du kan skriva!! Kinkyyy;) me like!

    SvaraRadera
  2. Alltid trevligt med uppskattning. Tack!

    SvaraRadera
  3. Det är som att öppna ett paket att läsa dina noveller :) Kul och annorlunda. Tack!

    SvaraRadera
  4. Det påminner lite om att ge bort paket också när man får så fina kommentarer tillbaka. Tack!

    SvaraRadera
  5. Bra med lite psykologi i novellen. väldigt intressant faktiskt och bra skriven.

    SvaraRadera