onsdag 27 november 2013

Köksincidenten

"Sluta nu vara kaxig!" replikerade Jon rappt utan att för den skull tappa lugnet. "Vadå kaxig? Jag säger vad jag vill" svarade Elina trotsigt och tittade upp på honom. När Jon försökte lägga armen om henne drog hon sig blixtsnabbt undan, öppnade ett köksskåp på måfå och började rota runt i det. "Vad letar du nu efter?" fortsatte Jon, lika tålmodigt, men Elina vägrade svara. De hade hållit på sådär hela eftermiddagen, kivats och småbråkat om saker som båda visste egentligen inte spelade någon roll. Men mitt i de hetsiga diskussionerna verkade de konstigaste saker plötsligt viktigare än allt annat och som från ingenstans kom ännu en sarkastisk kommentar från Elina. Jon hade sedan länge tröttnat och tålamodet var hela tiden på gränsen att ta slut. "Vad är det med dig idag?" frågade han irriterat när Elina ställde tillbaka en stekpanna som hon ändå inte haft för avsikt att använda. "Vad är det med dig själv?" svarade hon snabbt, fortfarande lika trotsigt. "Med mig? Jag börjar tröttna på hur du beter dig" fortsatte Jon helt lugnt. Han visste mycket väl att lugnet hade motsatt effekt på Elina när hon var uppretad, men det fanns en tillfredsställelse i att reta henne på just det viset, en sorts demonstration av överlägsenhet, som han inte var särskilt stolt över. "Vadå beter mig? Hur beter jag mig!?" snäste Elina tillbaka. Att behålla lugnet var inte i samma utsträckning hennes starka sida. "Som en jävla barnrumpa" svarade Jon, aningen tystare än förut. Den bifogade svordomen var det närmsta han kommit att avslöja omfattningen av sin egentliga irritation och Elinas ögon lyste upp som i triumf när hon hörde orden. "Vad kallade du mig!?" tjöt hon upprört, i vetskap om att hon var på väg att vinna. Att få Jon att höja rösten var en sorts vinst bara det i den här sortens situationer.



"Du har ingen rätt att kalla mig barnrumpa" fortsatte hon envist för att få Jon att reagera men han tittade bara trött på henne utan att svara. "Tror du att du kan kalla mig vad som helst eller?" trugade Elina den dolda ilskan att visa sitt fula ansikte och hon såg Jons ögon börja mörkna. Hon var inte ens arg på honom längre, det var inte det hennes beteende handlade om, men det var uppenbart att Jon var på väg att bli arg på henne nu. Hon måste vara försiktig så att hon inte gick för långt, inte så att han verkligen blev arg på riktigt. Jon hade redan börjat andas tungt genom näsan med käkarna hårt sammanpressade och Elina insåg med spänning hur nära gränsen hon fört honom. "Ja" utbrast plötsligt Jon med allvarlig röst. "Vadå ja?" snäste Elina. "Ja, jag kallar dig precis vad jag vill" fortsatte han med sin djupa röst. Ögonen såg ut att svartna inifrån. Elina svalde diskret nervositeten som bubblade i bröstet. "Jaha, men då kan jag kalla dig vad jag vill också" fortsatte hon trotsigt och satte upp näsan för att markera sin stolthet. "Du kan ju försöka" svarade Jon mellan sammanbitna tänder och stirrade på Elina. Hon försökte komma på de perfekta orden att använda men fann dem inte. "Det är nog bättre att du låter bli" försökte Jon men fick inget gehör för idén. Elina var på krigsstigen och tänkte inte ge sig så lätt. "Bättre att låta bli? Varför det? Tönt!" Det sista ordet fick Jons ögon att blixtra till och innan Elina hann fullfölja en hel tanke hade hon honom precis framför sig. Med en man så nära som vägde minst 25 kilo mer än hon själv, även om det nu var Jon, insåg Elina sitt underläge och backade undan. Men han följde efter henne och några steg senare slog Elinas rygg emot köksbänken. "Säg det en gång till, din lilla..." viskade Jon med blicken spänd i Elinas ögon. "Din lilla vad?" frågade hon hetsigt. "Tönt" lade hon till efteråt, mycket tystare.



Jon stod hotfullt lutad över Elina som ett torn och stirrade ilsket ned på de flackande ögonen med mörk blick. Han lade högerhanden på hennes höft och såg de fina ögonen söka sig till samma plats. "Vad ska du göra?" viskade Elina hest när hon tittade upp på honom igen. Utan att hon ens märkt det hade Jon smugit upp andra handen bakom henne och han tog tag om nackhåret och höll henne stilla, ansiktet riktat upp mot sig själv. "Min nosiga lilla slyna" viskade han tillbaka. Elina spärrade upp ögonen av förvåning och hemlig upphetsning. "Jag ska ge dig vad du förtjänar. Men först ska jag göra det här" fortsatte han och pressade munnen mot Elinas. Med hjälp av greppet om håret kunde han tvinga henne att möta kyssen och han blev faktiskt lite förvånad när de fylliga läpparna så villigt inbegrep sig i en ivrig kyss med hans egna. Ögonblicket därefter dansade tungspetsarna lekfullt med varandra och Jon blev plötsligt irriterad över att han fallit så lätt i fällan. Han drog undan hela huvudet. "Jag fattar nog vad du är ute efter" viskade han, ilsket, och genom att släppa greppet om håret och istället lägga handen på axeln svängde han runt Elina så att hon hamnade med ryggen mot honom och med magen mot köksbänkens kant. Jon tryckte framåt så att hon måste luta sig över bänkskivan men istället för att reflektera över hur kanten tryckte mot magen flämtade Elina av upphetsning när två stora händer dök upp vid brösten och kupades runt dem. Han kramade dem, ganska hårt, och drog Elina tätt intill sig. Med ena underarmen kvar, placerad under brösten nu, höll han henne fast medan han strök det mörka håret bakom högerörat, så att halsen blottades. "Erkänn!" uppmanade han Elina när han vred huvudet så att hon måste titta på honom. "Erkänn vadå?" fortsatte Elina lika trotsigt, som om hon helt glömt skillnaden i styrka dem emellan.



"Erkänn att det var detta du var ute efter" fortsatte Jon envist. "Att du ville göra mig kåt." Elina vägrade svara på frågan och försökte istället slita sig fri. Hon misslyckades fullständigt och greppet om kroppen hårdnade. Jon andades varmt mot halsen och tryckte mjuka läppar mot samma område på halsen där den fuktiga utandningen just blåst förbi. En ivrig kyss senare var halsen fuktig av saliv men Elina hann knappt reagera på detta förrän nästa kyss tog vid, hårdare den här gången, med tänderna tryckta mot den tunna hyn. Jon tryckte samtidigt skrevet mot rumpan och placerade munnen intill örat. "Det lyckades du i alla fall bra med, så tro inte att du kommer undan nu" flämtade han så att det brusade varmt i hela örat. Elina ville svara att det där inte alls varit hennes avsikt, men hon kom av sig när hon kände den där klumpen mot rumpan. Det var trots allt sant och hon förstod mycket väl att det var Jon som blivit hård och att han tryckte ståndet mot henne för att visa vad hon var skyldig till. "M-men..." försökte hon men avbröts av en hand över munnen. "Inga men" svarade Jon. "Du har gjort mig kåt och får skylla dig själv!" Jon slet runt Elina igen så att hon stod och tittade upp på honom. "Klä av dig" beordrade han lugnt, ja nästan sakligt. Elina tvekade. "Klä av dig!" upprepade Jon ordern med en rytning och Elinas blick sjönk undergivet nedåt. Hon var inte helt beredd på det som mötte blicken där nere. Jon var redan i färd med att knäppa upp sina byxor och innan Elina ens fått upp första knappen på blusen stod den hårda kuken rakt ut med en stor hand runt sig, runkandes förhuden fram och tillbaka i sköna smekningar. Hon höjde blicken och möttes av samma mörka ögon som förut. "Du hörde vad jag sade Elina. Av med kläderna!"



Hans tålamod var redan prövat till det yttersta och istället för att vänta på att Elina skulle följa befallningen tog Jon själv tag i blusen med båda händer och slet upp den så att plastknapparna producerade en serie av skrammelljud mot parkettgolvet. Med ett par snabba rörelser var den av och Elina andades häftigt av upphetsning. Hon var fullkomligt omtumlad av den tvära vändningen men förmådde till slut händerna att röra sig mot de egna jeansen och fick upp knappen. Framför henne runkade Jon till åsynen av hur hon klädde av sig, något som gjorde Elina långt mer kåt än hon varit beredd att erkänna om hon blivit tillfrågad. Hon fick tag i byxorna och drog nedåt, lutade sig fram och fick slutligen av dem. När hon reste sig igen strök ansiktet bara några centimeter förbi det svullna ollonet, som redan blivit glansigt av en droppe försats. Där stod hon nu i bara underkläderna, med lystna blickar mot sig medan Jon smekte sig själv. Istället för att kräva fortsatt avklädning tog han ett steg framåt och klämde fast Elina mellan sig själv och köksbänken, så att den hårda och varma kuken gled över magen. "Ser du vad du har gjort?" frågade han anklagande. "Känner du?" Elina lyckades inte göra mer än att nicka och försöka stirra tillbaka på honom lika ilsket. Det gick inte så bra och när underlägsenheten avslöjades i den ostadiga blicken fnös Jon närmast föraktfullt åt henne. "Lyft armarna" löd nästa befallning och som bevis på sin undergivenhet gjorde Elina omedelbart som hon blivit tillsagd, medan det hårda ståndet tryckte kletigt och varmt mot magen. Jon fick tag i båda handlederna och höll dem fast i sin högra hand. Den andra handen letade sig redan bakåt längs sidan av Elinas bröstkorg och det dröjde inte många sekunder förrän bh:n, med ett försynt litet ljud, lossnade under brösten. En hetsig rörelse senare låg den slängd på golvet och den frigörande handen fann och kramade det ena bröstet. Jons mun undslapp sig kåta ljud när han klämde och smekte först det ena och sedan det andra bröstet, samtidigt som han höll Elinas händer i ett fast grepp över hennes huvud.



Ett nytt grepp om axeln resulterade i en ny halvpiruett och genast tryckte Jon sin Elina framåt så att hon måste lägga sig över köksbänken med brösten tryckta mot den svala träskivan. Med en tung hand över ryggen höll han henne kvar där medan han smekte kuken mot rumpan och lårens baksidor. Det varma ståndet försvann snart men ersattes istället av läppar som kysste över korsryggen och nedåt, över skinkorna och in mellan dem. Elina ryckte till av den plötsliga smärtan när han bet till i ena skinkan för att i nästa ögonblick kyssa exakt samma plats. Handen som runkat tills nu fick nya uppgifter och rörde sig uppåt längs insidan av Elinas lår samtidigt som kyssarna fortsatte tryckas mot den lilla rumpan. Han fick tag på trosorna, slet tag i dem och drog ned dem till hälten så att de fastnade mellan knäna, ihoprullade och med en snuskig fläck precis där tyget täckt blygdläpparna och fittan. 'PLING PLONG!' ekade så ringklockan från hallen och Elina tittade med ett plågat ansiktsuttryck bak mot Jon. "Vi öppnar inte va?" frågade hon menande men möttes oväntat av ett elakt leende. "Klart vi ska öppna. Det är ju Thomas" svarade Jon. Han fick kämpa för att få in det kraftiga ståndet innanför jeansen och en stor utbuktning avslöjade blodrusningen när han knäppte gylfen. Elina fick panik, sjönk ned på huk och rafsade besviket ihop sina kläder. Men byxorna satt fast! Elina följde dem med blicken och insåg förfärat att det var Jon som stod på ena benet med foten. Hon tittade upp på honom, ryckte i byxorna ännu en gång men möttes av samma sneda leende. "Vem har sagt att du får klä på dig?" frågade Jon samtidigt som han lutade sig ned för att få fatt i jeansen som Elina slet så desperat i. "Vad menar du?" Jons leende blev ännu större, alltjämt lika snedvridet av den fula idé som var dess upphov. "Kom med här!"



Elina var så förvirrad att hon utan att tänka sig för tog Jons utsträckta hand och lät sig ledas till kökshandfatet. Väl där fiskade han fram ett par handfängsel ur fickan - när hade han plockat på sig dem!? - och fäste den ena bojan runt Elinas handled, den andra runt vattenkranen. När han var klar vände han och gick mot hallen. "Men hallå, vänta!!" ropade Elina efter Jon. Inget svar. "Vänta då!" protesterade Elina men han lyssnade inte. Bara några sekunder senare hörde hon dörren öppnas och hur Thomas och Jon hälsade på varandra. Han tänkte väl ändå inte..? Elina kände sig varm, nästan svettig, av nervositet och kämpade med sin fria hand för att få upp trosorna över låren. När Jon och Thomas kom inom synhåll satt de på rätt plats, men slarvigt och snett. Ännu tittade inte killarna mot henne och Elina bad tyst om att Jon skulle distrahera Thomas så att hon kom undan. Samtidigt var tanken på att bli funnen i den situationen märkligt tändande, en känsla Elina snabbt försökte skaka av sig. Det var inte ok att känna så, lika lite som det var ok för Jon att försätta henne i den pinsamma situationen. Fast ändå lite upphetsande... Nej! Hon fick inte tänka så. Det gjorde bara allting ännu värre. "Ja, och så har ju Elina betett sig illa idag." Hörde hon samtalets plötslig vändning och i likhet med samtalet vände killarna sig samtidigt mot köket. Thomas ögon blev stora när han såg Elina stå fastlåst vid vattenkranen i bara trosor. Hon stirrade rakt ned på golvet med en arm över brösten och försökte upphöra att existera, hon försökte bokstavligen sjunka rakt igenom golvet och in i en alternativ verklighet där inget av detta hände. Jon var ju inte klok. Varför!? "Hej Elina" försökte Thomas hälsa, med lite osäker röst, men fick inget svar. Elinas blick var stadigt fäst i golvet och där skulle den stanna kvar. Hon kände hur kinderna blev ännu varmare och det brusade högt i öronen när blodomloppet förde skammen med sig över hela ansiktet. "Ska du inte hälsa på Thomas?" frågade Jon retsamt men fick inget svar han heller, vilket fick honom att skratta till.



"Vem sa att förresten du fick ta på dig trosorna igen?" Rösten hårdnade och Jon gick fram till Elina med bestämda steg. "Va!?" fortsatte han irriterat men Elina kunde inte förmå sig att svara. Som om något av detta var hennes fel.... Hon trodde inte sina ögon när Jons hand dök upp i synfältet och slet ned trosorna till den plats mellan knäna där han lämnat dem. Elina pressade ihop låren i ett fåfängt försök att skyla sig. Hon tog för givet att Thomas stirrade lika häpet på henne som hon stirrade intensivt mot golvet. "Är det ok om jag ger henne straffet innan vi gör något annat?" riktade Jon en fråga till Thomas, som om det vore vilken fråga som helst. Elina väntade sig, ja hon visste faktiskt inte vad hon väntade sig för svar. Kanske minst av allt väntade hon sig den motfråga som Thomas till slut bestämde sig för. "Vad har hon gjort?" Jon mönstrade Elina uppifrån och ned. "Hon har varit uppnosig hela eftermiddan" ekade den djupa rösten. Elina ville protestera men så långt talade Jon ändå sanning. "Så jag hade tänkt trycka ned henne på golvet och knulla henne hårt" fortsatte rösten och Elina ryckte till. Det var tyst en stund innan Jon tog till orda på nytt. "Du kanske kan hjälpa mig att straffa henne?" Det hördes på rösten att frågan var allvarligt menad men Elina trodde inte på det. Hon kunde inte tro att Jon precis sagt det där. "Va, jo det kan jag väl." Det var inte samma röst. Denna skälvde av upphetsning och Elina förstod att det var Thomas. Hon ville fortfarande protestera, men något hindrade henne, kanske den upphetsning hon inte ens borde känna. Men den var ännu starkare nu, omöjlig att bortse från, och den pulserade genom hela underlivet trots att Elina mycket väl visste hur tokigt det var, hur fel det var av henne att ens tänka sådana tankar. "Elina har inget emot det. Annars hade hon ju trätt bojan över kranen och klätt på sig" svarade Jon allvarligt.



Det var först nu som Elina höjde blicken, men varken mot Jon eller Thomas. Hon tittade istället på handbojan runt kranen och kände sig genast otroligt korkad. Med allt sitt mod samlat vände hon blicken mot Jon. "Men jag visste inte..." försökte hon. Ingen reaktion, mer än samma sneda leende som förut. "Visste inte vad?" frågade Jon och lät blicken slicka över Elinas nakna mage, ned mot de slarvigt neddragna trosorna och det snuskiga beviset på hennes tidigare upphetsning. Han vände sig mot Thomas. "Du ser, inte ens nu sliter hon sig. Jag vet inte om det gör saken bättre eller sämre." Thomas skrattade till av den absurda kommentaren och slickade sig diskret om läpparna. Jon tog ett par steg framåt och ställde sig alldeles intill Elina. Han strök henne över håret och smekte över magen med andra handen. "Oroa dig inte. Du ska få ditt straff för hur du beter dig" sade han i (falskt) lugnande tonläge. Elina mötte hans blick men så omtumlad som hon var - så upphetsad, om hon nu var helt ärlig mot sig själv - hittade hon inte ett enda ord till svar. Utan att säga något mer sjönk Jon ned på huk. Han fick tag i trosorna och visade sin vän den snuskiga fläcken av kåtsaft. Elina vände sig pliktskyldigt bort från Thomas i en meningslös gest av genans. Det gjorde heller ingen nytta, för i nästa ögonblick lade Jon händerna på hennes höfter och vände Elina mot kompisens upphetsat stirrande ögon. "Titta på henne" uppmanade Jon honom, höll kvar en stund för att därefter vända Elina om så att han fick titta på rumpan också. "Med den kroppen och det beteendet så tigger hon verkligen om det, eller hur?" Elina anade i ögonvrån en nickning från Thomas. Att han måste varit lika oförberedd som henne sjäv var en klen tröst. "Jag låser upp bojorna nu Elina men du ska ingenstans. Okej?" Elina vägrade svara och Jon vände hennes ansikte mot sig med en stark hand. "Okeej?" Hela insidan av Elinas bröstkorg var i fullständigt uppror av motstridiga känslor men till slut nickade hon långsamt. "Okej" viskade hon, knappt hörbart.



Den falska känslan av frihet när det kalla stålet lämnade handleden gjorde på något märkligt vis Elina ännu mer upphetsad. Hon visste att detta inte var slutet, långt ifrån, men det var ändå en relativ befrielse att hon var i Jons våld nu. Innan hade det ju varit hennes eget fel att hon inte förstått att hon kunde kommit loss, hur lätt som helst dessutom. Med de fysiska bojorna av var det som hände framöver helt och hållet Jons fel. Så gick Elinas tankar när Jon drog undan underarmen så att brösten blottades. "Titta på mig och säg förlåt" hördes den djupa rösten från vänster sida. Elina vände sig mot honom och bad om ursäkt. "Jag tror det är lika bra att du ber Thomas om ursäkt också" fortsatte Jon. Elina såg förvånad ut men vände sig mot Thomas, höjde långsamt blicken till hans ögon - där hon upptäckte mer illa dold kåthet än hon vågat drömma om - och bad om ursäkt. "Hmm, nej det räcker inte" hördes Jons röst. "Det är lika bra att du ställer dig på knä direkt." Orden fick det att svindla för Elinas ögon, men hon gjorde ändå lydigt som hon blivit tillsagd. "Såna här kaxiga små kåtslynor måste lära sig någon gång" resonerade Jon åt sin kompis innan han drog ned gylfen och helt ogenerat plockade fram kuken. Den var lika hård som förut och stack lika rakt ut som då. Med ett grepp om Elinas nackhår vände han henne om och tryckte den skälvande munnen mot sitt stånd. Elina blev yr av upphetsning när hon släppte in det kladdiga ollonet mellan läpparna och blundade, för att slippa se Thomas när hon nu plötsligt sög Jons kuk inför honom. "Hon är väldigt bra på att suga kuk" konstaterade Jon sakligt till sin vän, som om Elina inte ens varit där. "Ja jag ser det" svarade Thomas och kåtheten var tydlig i den darrande rösten. "Vill du testa?" Bultandet mellan Elinas ben tilltog ännu mer och hon ville förtvivlat gärna bli smekt av någon, eller som allra minst bli beordrad att smeka sig själv. "Ja gärna det" hörde hon Thomas lika hemska som underbara svar.



Greppet om nackhåret hårdnade, tvingade Elina bakåt och vände sedan hennes huvud åt andra hållet. Framför sig hade hon plötsligt ett par jeans som hon inte kände igen, med samma onaturliga utbuktning i skrevet som den Jon nyss haft på sina byxor. Ett par händer dök upp, fick upp knapp och gylf med lite fumliga rörelser och i nästa ögonblick plockade händerna fram en styv kuk. Den pekade mot Elinas ansikte, pockande på uppmärksamhet, men hon vågade inte ta den i sin mun. Inte på eget initiativ. Skulle hon suga Thomas så var det för att Jon tvingade henne. Tvinga är förstås fel ord. Elina ville inget hellre än att ta också detta hårda stånd i sin mun, men hon var inte beredd att ta på sig skulden för en så smutsig handling. Det behövde hon förresten inte heller. Greppet om håret hårdnade och tvingade henne framåt. "Vänta bara ska du få känna hur duktig hon är på att suga kuk" hördes Jons röst samtidigt som han mer eller mindre tvingade Elinas mun över sin väns kuk. Elina var nu helt och hållet reducerad till ett sexobjekt, en levande knulldocka att låna ut efter vilja och behag. Allt Elina någonsin lärt sig talade emot njutningen i detta. Hon var väl medveten om att hon under inga omständigheter borde uppskatta något i den sjuka situationen Jon försatt henne i, men kroppen talade ett helt annat språk, med övertygande argument som fick fittan att bulta av rinnig kåthet när hon sög Thomas varma kuk. I ögonvrån såg hon samtidigt Jon kuk glänsa av saliv när han runkade till åsynen av hennes oförsvarliga beteende. Thomas för sin del suckade och stönade av den njutning hon skänkte honom och aldrig förr hade Elina så innerligt önskat att någon ville förbarma sig över och smeka henne mellan benen. Bara lite! "Vad var det jag sade?" utbrast Jon stolt. "Du ljög inte" svarade Thomas flämtande. Elinas lilla sugmun var uppfylld av kuk under ordväxlingen och hon sade följaktligen ingenting.



"Fittan är ännu skönare!" fortsatte Jon lika stolt och fick tag i en av Elinas överarmar. Han lyfte och fick upp henne på fötter i en enda rörelse. Om det var på grund av upphetsningen eller det att hon stått på knä är svårt att avgöra men Elina vacklade framåt med darrande knän när Jon puttade henne mot köksbordet. Väl framme vände han henne om och tryckte en tung hand mot bröstet så att hon måste luta sig bakåt och lägga sig på rygg över bordet. Han fick tag i benen, lyfte upp dem och särade knäna så att Elinas lilla fitta öppnade sig framför honom. "Titta bara på den" uppmanade han Thomas entusiastiskt. "Ser du hur våt den är?" Thomas lutade sig fram och tittade på nära håll. "Ja den ser faktiskt våt ut" konstaterade han. Jon var inte helt nöjd med presentationen utan stack fram en hand för att sära de bultande blygdläpparna. Han smekte öppningen, läpparna och fortsatte upp mot klitoris - om han bara anat vidden av Elinas tacksamhet! - tills en illa återhållen flämtning lämnade hennes mun. Han höll upp fingrarna och studerade dem. "Definitivt våt!" konstaterade istället Thomas upphetsat, storögt stirrande på de glittrande fingrarna. "...och skön" lade Jon till medan han slet av de hoptrasslade trosorna. "Titta hur trång hon är" fortsatte han, drog ned byxorna en aning och tryckte ollonet mot Elinas våta fitta. Ollonet tvingade blygdläpparna isär och trängde långsamt in. Mer och mer av den hårda kuken gled inåt när han tryckte framåt medan Thomas tittade på. Med en försiktig men djup stöt tryckte Jon in större delen av kuken i Elinas sköna kropp. Han greppade om låren, placerade hennes små fötter på sina axlar och började försiktigt knulla den trånga fittan. Plötsligt stannade han upp. "Men Elina då, tänker du inte hjälpa Thomas?" Elina tittade generat upp på Jon, sedan mot Thomas medan hon nickade förläget. Den senare skyndade snabbt runt bordet och stod snart mittemot Jon på andra sidan.



Köksbordet var för stort för att Elina skulle kunna suga Thomas så istället stack hon handen långt över huvudet för att runka hans kuk. Hon fick tag i det varma ståndet och började smeka förhuden fram och tillbaka medan Jon knullade henne. Elina var inte ens säker på åt vilket håll det i situationen var tillåtet att titta, så hon valde att titta på Jon. Detta var värre än allt han utsatt henne för förut. Så varför njöt hon då så mycket av det? Elina visste inte, ville inte ens veta, men njöt gjorde hon. Äntligen rörde någon henne mellan benen! Efter den intensiva frustration hon genomlidit antog Jons hårda kuk mitt i all upphetsning proportionerna av en sorts njutningens frälsning och för varje stöt in i fittan tackade Elina för njutningen genom att med handen försöka ge lika mycket tillbaka till Thomas. Hon hade aldrig i sitt liv kunnat ana att det kunde vara så skönt att objektifieras, att reduceras till den knulldocka Jon behandlade henne som. Thomas också förresten. Det enda han sagt till Elina var ett enkelt "Hej" och inget mer. Trots det runkade hon honom nu. Nyss hade hon tagit hans varma och hårda kuk i sin mun och sugit den. Vad gjorde det henne till? Elina vågade inte följa tanken till dess skamliga slut. Hon visste ju mycket väl vad det gjorde henne till. Hon behövde varken säga eller tänka ordet för att göra det sant. "Så sköna händer också!" utbrast istället Thomas och fick medhåll från Jon som nickade ivrigt samtidigt som han fortsatte knulla Elina. "Vi byter!" flåsade han ansträngt och fick en ännu ivrigare nickning till svar av Thomas. Elina blev inte tillfrågad nu heller.



Istället för att byta plats rakt av greppade Jon tag om Elina och drog henne till hörnet av bordet. Genom att placera henne snett över bordsskivan kom huvudet nära kanten och med Thomas mellan hennes särade ben - på alla sätt och vis redo att tränga in i Elina - placerade Jon kuken mellan läpparna och smekte sig mot dem, fram och tillbaka, innan han lutade Elinas huvud över bordskanten och tryckte in kuken i den sköna sugmunnen. Med försiktiga stötar förde han kuken in och ut ur den varma munhålan och njöt av de omslutande fylliga läpparna. På det viset låg alltså Elina, knullad från två håll på samma gång, en tacksam och njutande dockfigur, som fick okänd kuk i sig mellan benen medan hon sög på ett välbekant stånd. Jon lutade sig över henne och klämde om brösten, fångade flämtande de styva vårtorna mellan sina tummar och pekfingrar. Försiktiga nyp om vårtorna fick Elinas kropp att rycka under honom och Thomas flåsade redan av njutning och ansträngning när han knullade den trånga fittan. Allt Elina såg under tiden var Jons lår eftersom hennes huvud var lutat ut över nedåt från bordskanten. Hon kunde bara föreställa sig hur kompisarna tittade på henne och varandra. Om detta var straffet för att vara uppnosig så måste hon kanske omvärdera en del saker. Hon kunde exempelvis mycket väl tänka sig att bete sig likadant någon mer gång. Men inte nu. Kaxig var det sista hon kände sig i sin utsatta position, med deras kukar inuti sig.



"Vad sägs om att vända på henne?" Den djupa rösten som kom med förslaget var återigen Jons. Thomas svarade inte, men det tog inte lång tid förrän han drog sig ur Elina. Kuken i munnen försvann ögonblicket därpå och Elina fann sig villigt i att bli vänd på och lagd över bordet med magen och brösten pressade mot det blanklackerade träet. Händer, osäkert hur många, smekte över ben och kropp när killarna bytte plats med varandra. Det var Jons tur att knulla henne nu, Thomas att fylla hennes mun. Den kladdiga kuken närmade sig Elinas ansikte och hon öppnade villigt munnen för att bjuda dess ägare ännu mer njutning. Varma läppar trycktes under tiden mot skinkorna men redan efter ett par kyssar tog Jons tålamod slut. Han särade istället på skinkorna, stönade ogenerat av kåthet när han stirrade in mellan dem och pressade den styva kuken in mellan de glansiga blygdläpparna. När han började knulla Elina gjorde han det så hårt att hennes lår slog emot bordskanten för varje stöt. Händerna greppade om höfterna, smekte Elina över ryggen och skulderbladen för att därefter greppa om axlarna. På så sätt drog Jon Elinas kropp bakåt, trädde henne över sig, medan han stötte djupt in i den sköna lilla fittan. Elina för sin del sög och slickade på den andra kuken, Thomas kuk, medan hon blev knullad över bordet. Vilket underbart straff ändå, virvlade tankarna när Jon gång på gång trängde in i hennes kåta kropp och Thomas in i munnen.



"Tror du hon har fått sitt straff snart?" Rösten var grötig av njutning och tillhörde Thomas. "Inte riktigt ännu" svarade Jon, lika otydligt. "Först måste hon visa hur tacksam hon är" mumlade han upphetsat. Elina släppte ut den hårda kuken ur sin mun och tittade upp för att upptäcka ett stort leende på Thomas läppar. Vad menade Jon egentligen? Hur skulle hon visa det? Borde hon ens visa tacksamhet? Från att i ena stunden fyllts av kuk från två håll var Elinas kropp i nästa ögonblick tom. Hon tittade sig förvirrat omkring och Jon gjorde en lockande rörelse med ena handen. Elina satte händerna mot bordsskivan och kom upp på fötter. "Vad ska jag göra?" frågade hon försiktigt, men upphetsningen avslöjades omedelbart av den skälvande rösten. "På knä!" befallde Jon och Elina tittade mot Thomas för att se om de var överens om hennes vidare öde. Hon möttes av en ivrig nickning och gjorde därför som hon blivit tillsagd utan att protestera. Ville de att hon skulle suga dem? Hon var beredd att göra det om det krävdes av henne. "Smek dig för oss" hörde hon så Jon säga. Elina tvekade en lång stund. "Smek dig!" upprepade han bestämt. Tveksamt stack Elina ned handen mellan de ihoppressade låren och hon började försiktigt smeka sig själv. Jon släppte sin kuk och sjönk ned på huk framför henne. Med kåt blick stirrade han Elina i ögonen samtidigt som han lade händerna på hennes knän. "Såhär!" sade han uppfordrande och särade dem brett så att han och Thomas verkligen kunde se på när hon fick sig själv att njuta.



Några sekunder senare stod killarna bredvid varandra och runkade till åsynen av Elina som onanerade framför dem. "Är hon inte sexig!?" mumlade Jon intensivt, nästan mer för sig själv än till Thomas. Svaret kom ändå. "Så in i helvete!" Elina kände sig fullständigt exponerad som tvingades smeka sig inför dem på det sättet, men att se dem runka till skådespelet gjorde henne av någon anledning ännu kåtare, Thomas positiva omdöme resonerade genom hela underlivet. Bultandet mellan benen var nu så kraftigt att det kändes som att hon skulle avslöja sig närsomhelst. "Kom för oss!" hetsade Jon på. "Ja, kom!" fyllde Thomas i medan han runkade sin kuk framför ögonen på den onanerande tjejen. "Jag klarar inte mer..." Elina kände orgasmen närma sig som en storm men var inte säker på vad som förväntades av henne. Hon slutade smeka sig för ett ögonblick och tittade frågande upp på killarna. "Våga inte sluta!" hotade Jon och Elina förde pliktskyldigt handen mot klitoris. "Visa hur tacksam du är!" fortsatte han och Elina såg hur intensivt han runkade mot henne. Hon måste fortsätta. Detta var inte ett val hon hade. Hon var tvungen. Njutningen växte i hela skrevet när hon onanerade till bilden av de två kukarna som runkades till hennes billiga ära. Orgasmen briserade skoningslöst och tvingade Elina att sjunka framåt. Hon sträckte ryggen och tecknade en kurva med ryggen, men sjönk framåt på nytt när vågorna av njutning sköljde över henne. Extatiskt omedveten om de stön och flämtningar som utstöttes strax ovanför fortsatte Elina att smeka sig när den första strålen märkte högra underarmen i snuskigt klet.



Mitt i njutningen höjde Elina blicken och såg hur Jons hårda kuk, hjälpt av en stor hand, sprutade rakt mot henne. Denna nya långa stråle flög genom luften medan hon sträckte på ryggen, med resultatet att den vitaktiga sperman målade en förvirrad linje över ena bröstet. Orgasmen fick Elina att sjunka ihop ännu en gång och nästa varma stråle mötte hennes högra axel. Det var fel sida och hon sträckte på sig för att få se när Thomas kuk sprutade mot hennes njutningshärjade kropp. Hennes egen orgasm började klinga av men Elina fortsatte försiktigt smeka sig, allt för att hetsa killarna att komma hårdare, tvinga dem att spruta ännu skönare. En sista stråle lämnade Jons hårda kuk och kladdade ned ovansidan av låren. Innan Elina ens hann vända blicken åt andra hållet täckte Thomas kletiga sperma det andra bröstet. Kompisarna fortsatte långsamt med sina självsmekningar medan de tillfredsställt och blankögda stirrade på den droppande knulldocka som de delat mellan sig. Elina vågade knappt röra sig så som det rann av henne. Objektifierad, utnyttjad och slutligen nedsprutad när killarna njutit färdigt av hennes kropp. Hon borde skämmas, kanske till och med må dåligt. Istället kände Elina sig tillfredsställd och tacksam. Det som nyss hänt skulle hon tänka på många gånger i framtiden när hon var ensam. Det visste hon långt innan hon reste sig för att springa in i badrummet och torka av sig. Redan när hon letade efter mer kladd att torka bort kom bilderna tillbaka, och med dem kåtheten.

8 kommentarer:

  1. Hur kom en sån novell upp på den här bloggen? Porrskadat :(

    SvaraRadera
  2. Jäjä. Porrskadad, våldsfixerad och synnerligen ond i hela själen. Jag har fått höra det mesta i kommentarerna vid det här laget. Jag föreslår helt vänligt en snabb titt på taggarna under titeln. Den här innehåller "hämnd", vilket brukar innebära att novellen är ovanligt hård eller på annat vis otrevlig. Tycker man det så kanske "kärlek" eller något annat snällt ord leder en till mer passande berättelser.

    Fridens liljor, kära läsare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltså du som skrivit den? Du har självklart rätt i att man kan välja att inte läsa det man inte gillar. Men många vill säkert läsa hårdare noveller och de som tidigare varit "taggade" med hämnd har ju inte varit såhär. (Två fjantiga kvinnohatare behandlar en psykisk sjuk(?) flicka som ett husdjur. Det är inte vad man brukar hitta här). Den här sortens "otrevliga" noveller kan man hitta överallt men man förväntar sig inte det på Jorunns Sagor. Inte om man läst här tidigare.

      Jag är ingen moraltant. Din blog (antar jag) och dina regler. Besviken blir den som har förväntningar. Egentligen är klagomålen en sorts komplimang. Fridens liljor på dig också.

      -Unni

      Radera
    2. Ja, det är fortfarande bara jag som skriver på Jorunns sagor. "Hämnd" är bara två tidigare noveller taggade med varav den andra av dem egentligen inte platsar. När jag är på riktigt dåligt humör kan även mina känslor och tankar gå lite överstyr. Eller med dina ord bli "en fjantig kvinnohatare". Det är ok att du tycker det. Jag vet vem jag är och vad jag inte är. Jag blir faktiskt mer provocerad av beskrivningen av "Elina" som psykiskt sjuk. :(

      Egentligen spelar det inte så stor roll för novellen kommer vara kvar. Att sudda eller ta bort obehagliga saker gör jag inte. Men du har helt rätt i en annan sak. Negativa åsikter är också en sorts komplimang. Det vore långt tråkigare om ni inte brydde er alls. Nästa gång jag skriver kanske jag är på bättre humör. Det hade åtminstone jag uppskattat.

      Trevlig helg Unni och alla andra läsare också!

      Radera
  3. Kan nog hålla med om att den kanske inte är någon höjdare, men så dålig var den inte // Denke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Denke. Det har funnits fler dalar i bloggens historia. Bara att hoppas på att jag får till det lite bättre nästa gång istället. Den som läser får se! ;)

      Radera
    2. Tvivlar inte en sekund på det ;)

      Radera