torsdag 13 november 2014

Den lilla jätte-feministen (Del 1)

Första gången vi träffades var på ett uteställe, sent en lördagsnatt. Jag ska inte förneka att jag fann Freja tilldragande redan då, men det hände så mycket i mitt liv att jag liksom inte riktigt kunde förmås att tänka i de banorna. Inte ännu åtminstone. Vi pratade en del, eller försökte åtminstone - den kraftigt tilltagna ljudanläggningen på klubben fick nämligen musiken att dunka in i kroppen, så att de flesta meningar reducerades till fragment av brutna innebörder - och när Freja dansade med sina vänner gjorde hon det så vildsint att jag trodde hon när som helst skulle komma att falla ihop. Det gjorde hon nu inte, förstås. Själv satt jag kvar i min stol med de egna vännerna omkring bordet. Det var länge sedan kompiskretsen samlats på det viset och vi hade massor att försöka prata om, en hel uppsjö skämtsamheter och vänskapliga förödmjukelser måste betas av innan någon av oss kom på tanken att ställa sig på dansgolvet. Ändå drogs min blick flera gånger till den där finlemmade och korta uppenbarelsen av ren energi. Där Freja dansade, där kom ingen förbi. Hon stannade bara emellanåt upp i snurrandet och hoppandet, för att ge en och annan förbipasserande mörka och närmast hotfulla blickar när de kom för nära. När samma person dröjde kvar, i hopp om att lyckas utbyta en flört eller två med Freja eller någon av hennes förtrogna tittade hon frågande på dem tills de helt enkelt gav upp. Detta var uppenbarligen fel dag för kurtiserande och Freja var den första att upprätthålla de gränser som kompisgänget uppenbarligen på förhand postulerat. De killar som hon utmanade på det här sättet försökte såklart le och vinna hennes gillande men Freja var stenhård och de gick alla samma öde till mötes. Själv kunde jag inte låta bli att le åt skådespelet. En av de intresserade killarna gick senare förbi vårt bord tillsammans med en kompis och jag hörde hur han beklagade sig inför den andre: "Hon den lilla bruden med ljusblå ögon verkar för fan tokig." De tittade båda bort, mot Freja. "Men titta på hennes hals" svarade den andre. "Förväntar du dig något annat av någon med den tatueringen?" Den förste skakade på huvudet och anlade ett cyniskt uttryck, som om alla bitar plötsligt hade fallit på plats.





Motivet som skrämt de båda intressenterna var en kvinnosymbol i svart. De få gånger som Freja stod stilla täcktes tatueringen helt av mörkt axellångt hår. Så fort hon började dansa flög håret åter fram och tillbaka och tatueringen blev som en blinkande varningssymbol mot den vita halsen. Allt detta fick mig att le. Vilken cool tjej!, var allt jag hann tänka innan Fredrik drämde ned en öl på bordet framför mig. Några vänskapliga förolämpningar följde och i några minuter glömde jag helt bort Freja och hennes kompisar. Det var inte förrän hon själv kom fram till mig som minnet av henne återväcktes, med förnyad kraft. "Du ... sjysst ut. Kan du vakta ... väskor?" Flera av orden dränktes ut av musiken, men jag nickade ändå och inom loppet av några sekunder hade jag fem handväskor vid mina fötter. Mina kompisar skrattade rått och någon undrade om jag planerade en karriär som garderobsvakt. "Snarare som toffel" flikade Jocke in och det gemensamma skrattet lyckades för ett ögonblick till och med överrösta musikanläggningen. Jag riktade mitt högra långfinger mot gänget, en efter en, i turordning och som svar på min reaktion utlystes en skål. Jag brydde mig egentligen inte så mycket utan tog en klunk jag också. Ett par låtar senare var tjejerna tillbaka och Freja tackade för att jag vaktat väskorna. Den här gången såg kompisarna snarare avundsjuka ut - jag ska villigt erkänna att jag förvisso kände en viss tillfredsställelse över att ha fått min hämnd för tidigare spydigheter på min bekostnad. Freja frågade vad jag hette. Jag svarade och frågade om hennes. Det var först då jag fick reda på hennes namn. De rastlösa vännerna som följt med till väskorna pratade förstrött med mina vänner och överhuvudtaget verkade alla komma ganska bra överens. Vi hade trots allt inte känt varandra mer än i några sekunder.




"Jag såg att du har en tatuering på halsen" utbrast jag och Freja tittade på mig med intensiv blick. De ljusblå ögonen var bara skenbart kalla. I själva verket tycktes de dölja en böljande mänsklig värme, men värmen till trots lade hon sig till med en kaxig uppsyn. "Ja. Jag är feminist" sade hon, som om avsikten med det sista ordet var att skrämma mig till tystnad. Jag lät mig inte hotas utan litade på den känsla jag fått av hennes ögon. Jag nämnde något om mitt egna åsiktspaket och trots att det jag sade inte innehöll ett enda ord som hade med feminism att göra var det uppenbart att Frejas lite hårda och tuffa attityd började smälta. Det slog mig också att hon inte var mycket längre än mig, trots att jag satt ned och hon stod upp. Vi fortsatte prata, mellan låtarna mycket, men försökte snart även mitt i dem. Så fort jag sade något som med lite illvillig tolkning kunde uppfattas som förminskande eller nominalt förolämpande sträckte hon genast på sig och spände blicken i mig. Det fick mig att le varenda gång. Jag hade haft rätt. Freja var faktiskt en riktigt cool tjej. "Jag är jätte-feminist!" piskade hon tillbaka när jag påpekade hur effektivt hon motat bort de killar som kommit fram till gänget när de dansat. "Jag tycker snarare du ser ganska liten ut" påpekade jag och fick en utsträckt tunga till svar. Jag skrattade högt och Freja kunde inte låta bli att dra lite på munnen i ett motvilligt leende. Det var snart dags att dansa igen, bestämde hon, och inom loppet av några sekunder hade hon fått med sig sina fyra kompisar ut på dansgolvet. Övergivna och något förvirrade satt jag och mina kompisar kvar. "Vad fan hände precis?" frågade Jocke och tittade längtande mot Stina, en av Frejas kompisar. "De ska dansa" svarade jag och fick några nickningar till svar. Det började diskuteras kring bordet om det inte började bli dags för oss också att ge sig ut på det förhatliga dansgolvet. Jag stannade kvar vid bordet med Fredrik.



Innan kvällen var slut hade Freja gett mig sitt telefonnummer och en lätt kyss, inte mer. Det var alltid något och en stark nyfikenhet dröjde sig kvar under min väg hem, efter att vi alla skiljts åt. Batteriet i min telefon visade sig senare ha dött någon gång mellan att jag fick Frejas nummer och att jag kom hem och det var inte förrän dagen efter när jag satte på den igen som jag upptäckte att hon skickat ett sms redan under natten. Därifrån inleddes en skriftlig konversation som utvecklades och kom att pågå ganska intensivt i flera dagar. Det var förvånansvärt svårt att sluta tänka på Freja och jag råkade mig flera gånger in i dagdrömmar om den lilla tjejen, som dansat så vildsint och vars ögon det var så svårt att glömma. Först efter en vecka bestämde vi oss för att träffas igen, denna gång på ett kafé. Jag var inte själv säker på vad jag egentligen ville med Freja. Inte mer än att jag ville fortsätta ha kontakt med henne. Hon var nämligen både rolig och smart. Att hon såg bra ut visste jag förstås redan. Väl på kaféet pratade vi om allt möjligt medan vi drack te och smygtittade på andra gäster och kommenterade deras rörelser som om vi vore sportkommentatorer i en nyuppfunnen socialiserings-sport. Vi hade bestämt plats i förväg och det var därför först när vi druckit upp och lämnade det runda bordet som jag insåg hur kort Freja faktiskt var. Hon var definitivt inte mer än 160 centimeter lång och med mina egna närmare två meter nådde hon bara upp till bröstkorgen på mig. Det verkade å andra sidan inte störa henne det minsta och när jag påpekade hennes längd - en andra gång, som det nu var - svarade hon med en obrydd axelryckning att hon var van eftersom hon alltid varit kort. Jag tänkte svara att jag alltid varit lång, men insåg det omöjliga i påståendet och höll därför tyst. Däremot föreslog jag att vi skulle träffas någon mer gång och det tyckte Freja var en alldeles utmärkt idé. Vi skiljdes åt utan så mycket som en kyss och det var det hela. Jag längtade redan efter att se henne igen. Hur Freja kände inför mig hade jag fortfarande ingen aning om.



Sms:andet fortsatte under veckan som gick och när det började närma sig helg kom vi överens om att jag skulle komma hem till henne på lördagen. Framåt kvällen föreslog Freja. Jag fick adressen och dök upp vid åttatiden, utan vare sig aning eller förväntningar om vad kvällen skulle föra med sig. När jag äntligen ringde på öppnade Freja dörren med ett stort leende på läpparna och jag steg in i en tvårumslägenhet som doftade kvinna - jag kan inte förklara det på något bättre sätt - och stearinljus. Jag tror det hade lite att göra med att vi inte visste riktigt var vi hade varandra, eller om vi ens var intresserade av varandra på det viset, men det kändes ganska naturligt att vara hemma hos Freja. Hon visade mig runt och frågade snart om jag ville ha te. "Visst" svarade jag och vi gick till köket. Under tiden vattnet värmdes upp på spisen pratade vi återigen om allt möjligt och jag frågade om jag fick titta närmare på halstatueringen. Freja drog undan håret och ställde sig med sidan mot mig. "Den är fortfarande ny" påpekade hon och det syntes på den intensiva svärtan att hon inte ljög. "På klubben när du dansade blinkade den nästan som en varningssymbol" påpekade jag och Freja fick genast något mörkt i blicken. "Vadå, är du rädd för feminister?" frågade hon skarpt. "Inte det minsta" svarade jag, lika avslappnat som sanningsenligt. "Det kanske du borde vara" fortsatte hon och skrattade till. "Vadå, ska du slå på mig nu?" frågade jag med låtsad rädsla i blick och kroppsspråk. "Man vet aldrig. Säg inget dumt bara!" Leendet bredde ut sig över mina läppar utan att jag kunde hindra det. "Du är för liten" fick jag ur mig medan jag kämpade för att inte börja skratta. Frejas isblå ögon smalnade av när hon irriterat stirrade på mig. Jag kunde inte hålla mig längre utan skrattade högt.



Eftersom Freja inte drack te så ofta - tillfället på kaféet med mig var tydligen något av ett undantag - så var hon tvungen att plocka ned paketet med tepåsar från översta kökshyllan och hon drog till sig en stol att stå på för att nå upp, trots att jag villigt erbjöd mig att ta ned paketet åt henne. Hon fick tag på paketet och vände sig snabbt om, förmodligen för att visa att hon minsann klarade sig själv, när hon var nära att tappa balansen. Jag var snabbt framme och tog tag i hennes höfter. Freja tittade förskräckt ned på mig och återfick snabbt balansen. "Nu är du inte så lång längre" utbrast hon när jag för första gången tittade upp på henne. "Ska jag också hämta en stol?" utmanade jag tillbaka, med ett snett leende, men Freja låtsades inte höra. "Får jag testa en sak?" frågade hon istället och lät plötsligt lite osäker. Det var inte likt henne. "Visst, prova på" svarade jag och skulle just släppa taget om höfterna när Freja böjde sig fram mot mig. En ilning gick genom min kropp när jag såg hennes ögon sluta sig och jag insåg vad hon var på väg att göra. Jag slöt också mina ögon och i nästa ögonblick kände jag mjuka läppar tryckas mot mina. Att stå så, med huvudet bakåtlutat och kyssa någon underifrån kändes ovant. Faktum är att jag blev lätt i hela kroppen och kyssen kändes på något vis annorlunda mot alla kyssar jag inbegripits i dessförinnan. Med händerna försiktigt trevande längs sidan av Frejas lår, höll jag henne fortsatt stadigt fast medan våra tungor letade sig fram mellan läpparna, för att till slut förenas i lika nyfikna som ömsesidiga smekningar. När jag öppnade ögonen igen hängde Frejas mörka hår över mitt ansikte som vore de sammetstunna draperier.




Freja tittade ned på mig och log. "Jag har aldrig kysst någon uppifrån förut. Särskilt inte någon som är så lång som du" viskade hon och log. "Det är en ganska ny upplevelse för mig också" svarade jag, fåraktigt. "Vill du testa igen?" lade jag snabbt till och Freja nickade, ivrigt. Vår andra kyss var lika skön som den första och efter att våra tungor lekt med varandra en stund greppade jag tag om de små låren, strax under rumpan, och lyfte Freja från stolen. Hon flämtade till rakt in i min mun - den varma andedräkten förorsakade nya ilningar i mig och den här gången rörde de sig målmedvetet ned mot skrevet - och jag bar bort den kyssande jätte-feministen till köksbordet, där jag satte ned henne på kanten av bordsskivan. Freja särade på benen så att vi kom närmare varandra och när vi fortsatte kyssen lade hon armarna om min rygg och tryckte sig mot mig. Våra munnar var för första gången i jämnhöjd och jag drog vänsterhandens fingrar genom det mörka nackhåret så att Frejas andning blev ansträngd av njutning. Med andra handen letade jag mig ned längs hennes ryggrad, som antydde en svag kurva när hon sträckte på sig. Motvilligt drog jag huvudet bakåt och tittade in i blå ögon vars iskalla färgton utgjorde en märklig kontrast till den värme som de samtidigt utstrålade. "Det var inte meningen att det skulle bli såhär" viskade Freja, nästan lite förvirrat. "Jag vet" svarade jag. "Vill du sluta?" fortsatte jag och försökte dölja besvikelsen. Freja skakade på huvudet. "Bra" var det enda jag fick ur mig. Sluta ville jag verkligen inte. Det som hänt var visserligen inget jag heller hade planerat men, nu när det redan hänt så ångrade jag det inte alls.



Nästa kyss blev intensivare, ja nästintill våldsam, och mina händer rörde sig som upphetsade stormar över Frejas kropp. Jag fick tag i tröjlinningen och drog den uppåt, våra läppar skiljdes och tröjan åkte upp över ansiktet. När jag slängt den på golvet och tittade på Freja igen var det mörka håret rufsigt och i oordning. Vi anföll varandras läppar på nytt och nästa kyss var ett faktum. Frejas varma hud tycktes smeka tillbaka mot mina fingrar och handflator, ryggen allra varmast. Jag dök ned och kysste Freja över halsen och längs nyckelbenet, riktade flera kyssar mot mitten av bröstkorgen och kom upp på andra sidan av halsen för att möta de skälvande läpparna ännu en gång. Samtidigt fick jag med vänsterhanden upp knäppet på behån som jag drog ned och av. De tunga brösten fyllde snart mina händer med underbart mjuk värme, de styvnande bröstvårtorna vilande mellan mina tummar och pekfingrar. Våra munnar skiljdes återigen när jag tryckte Freja bakåt för att kyssa de sexiga brösten. Små styvnader retade mina läppar och jag dem, med tungan slickade jag runtom och inåt i ojämna cirklar tills jag inte kunde hålla mig längre utan tryckte bröstvårtorna åt olika håll med tungspetsen, först den ena, sedan samma process med den andra. Jag tryckte Freja ännu mer bakåt och hon tog emot sin tyngd med händerna bakom ryggen, mot bordsskivan, medan jag kysste henne över magen och hon i hetsiga flämtningar kämpade för att få luft. Mina händer var redan framme vid jeansens mitt och knappen gick upp med ett ploppande ljud som fick Freja att rycka till. Gylfen var neddragen redan nästa ögonblick och jag tittade allvarligt in i de sexiga blå ögonen när jag drog av byxorna.



Bakom oss stormkokade vattnet på spisen men jag hade varken ögon eller öron för något annat än den lilla jätte-feministen framför mig. Freja hade vita trosor på sig och jag anade något mörkt under framsidan av dem. Med händerna smekte jag längs med lårens insidor och blicken som mötte min var glansig av kåthet. När jag kommit hela vägen fram lät jag händerna glida upp på ovansidan av låren så att bara tummarna gled längs troskanterna. Detta gav upphov till ett desperat uttryck hos Freja och jag log åt de snuskiga tankar som den glasartade blicken varken kunde dölja eller förneka. Med handflatorna på nytt mot insidan av låren särade jag ytterligare på Frejas ben medan jag böjde mig fram för att placera en kyss längst ned på magen, alldeles ovanför den övre troskanten. Hon vred sig över bordsskivan och flämtade ännu häftigare när nästa kyss riktades ytterligare några centimeter längre ned. Det där mörka innanför den vita bomullen kändes strävt redan genom tyget. Jag fick tag om trosorna på båda sidor om Frejas höfter och när jag lutade mig tillbaka drog hon långsamt ihop benen så att jag kunde dra dem av henne. Det var däremot jag som särade på låren igen och det som nu mötte mig var en bred triangel av mörkt hår. Spetsen på triangeln var riktad mot Frejas dolda klitoris och i förlängningen mot mig, som vore just jag utvald. Nedanför triangeln av könshår, blygdläppar mellan vilka fukt bildats och som nu glänste i ljuset under kökslampan. Jag drog två fingrar genom det mörka håret, lät fingrarna dela sig när de passerade klitoris och lät dem mötas igen strax under, när jag försiktigt gled in mellan de våta läpparna. Rörelserna tycktes tvinga Freja till att utstöta små ljud av njutning



Fingertopparna glänste snart liksom blygdläpparna och jag tryckte dem försiktigt mot den lena huden bakom vilken Frejas klitoris fortfarande gömde sig. Hon kippade efter luft när jag försiktigt smekte över utbuktningen, som avslöjade en upphetsad svullnad. Efter några cirklar lät jag fingrarna glida in mellan blygdläpparna igen, för att testa och utmana öppningen där innanför. Freja kämpade sig upp på armbågarna och verkade vara på väg att säga något, men istället för att lyssna sjönk jag ned på knä och andades snart ut med munnen placerad framför den våta fittan. Hon kom av sig, men stirrade upphetsat ned mellan sina ben och mötte min blick i samma ögonblick som jag med munnen formade en kyss mot läpparna, därefter en högre upp, mot klitoris. Freja tappade kraften - eller viljan, vem vet? - och lade sig på rygg. När min tunga lekte sig fram över blygdläpparna utbrast hon i ett försiktigt stön, som blev djupare när tungspetsen tvingade sig in, för att trycka mot samma öppning som mina fingrar nyss testat. Med virvlande och allt snabbare rörelser slickade jag mig uppåt och anlände snart till den svullna klitoris. Där blev jag försiktigare och testade mig fram till ljuden av Frejas njutning. När jag märkte att hon efterhand tålde mer tryckte jag också hårdare med tungspetsen mot den lilla svullnaden. Jag lät samtidigt toppen av mitt pekfinger trycka mot öppningen medan jag med tungan gjorde regelbundna utfall mot klitoris. När öppningen redan efter några ögonblick gav efter lät jag fingret glida in i det trånga och varma hålet. Hennes andning blev allt ojämnare och när jag med långfingret på samma hand slog följe med pekfingret och trängde in i den våta fittan fullkomligt gnydde Freja av njutning.



Jag formade munnen till ett O, sög in klitoris mellan läpparna och lät tungspetsen spela över den. Små bokstäver formades ur ett obskyrt och aldrig nedskrivet språk av njutning. Freja svarade på samma språk, konsonantlöst men ändå fullkomligt i uttrycksfullhet. I mitt skrev svarade min styva kuk med en jämn rytm av bultanden, men jag var fast besluten att fortsätta kyssa Freja tills hon svarade rätt på mina fingrars och tungspets snuskiga frågor. En bit innanför öppningen till Frejas kropp, upp mot insidan av hennes bäcken, fann mina fingertoppar en särskild plats, som när jag tryckte mot den fick henne att andas allt häftigare. Jag höll fingertopparna kvar där och drog emellanåt fingrarna mot mig i en vinkande rörelse. Min tungspets for fram och tillbaka över Frejas klitoris medan jag på det viset masserade henne inifrån och det började snart rycka i hennes kropp. Det var förvisso en liten kropp, men jag var fast besluten att påtvinga den desto större njutning med alla de medel som min tunga och mina fingrar kunde erbjuda. Ryckningarna blev kraftfullare och jag märkte plötsligt att Freja höll andan. I nästa ögonblick slingrade hon sig från sida till sida med överkroppen över bordet medan jag med tungan fortsatte formulera snuskiga frågor över klitoris. Runt mina fingrar kramade Freja mig i oregelbundna konvulsioner medan jag fortsatte trycka mot samma område inuti hennes fitta och slutligen utbrast hon i höga ljud av njutning och en häftig andning, om vartannat, när ryggen kröktes och Frejas orgasm blixtsnabbt spred sig genom upp genom kroppen och ned i benen. Jag log, samtidigt som jag med försiktigare rörelser fortsatte slicka, ögonblicket därefter ännu försiktigare. Snart var mina tungrörelser så försiktiga att jag knappt rörde vid klitoris, men Freja fortsatte att rycka i takt med de knappt märkbara rörelserna. Jag släppte efter med fingertopparna och drog sakta ut fingrarna ur den våtvarma öppningen. De var ännu glansigare än förut och jag slickade av dem för att få känna ännu mer av Frejas kåta smaker, innan jag reste mig upp för att möta hennes utmattade blick medan jag smekte henne över magen och upp mot brösten. "Det där däremot, det var meningen" utbrast jag - inte utan viss stolthet - och jag log stort. "Det får jag..." började Freja. "Det får jag verkligen hoppas" avslutade hon meningen efter ett djupt andetag.

4 kommentarer:

  1. Mannen, myten, legenden har gjort det igen! //Denke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha!

      Vad sägs om en fortsättning, Denke?

      Radera
  2. Känns oerhört bra att ha dig tillbaka!

    SvaraRadera