torsdag 24 mars 2011

Kapitel 20: En våldsam picknick

Petra satt i stadsparken och väntade i solskenet. Hon hade bestämt med Carl att de skulle mötas där för picknick om bara en liten stund. Han kom gående mellan träden mot Petras håll. Han hade ganska långa shorts på sig och över dem ett svart linne. Ungefär lika uppklädd som henne själv konstaterade Petra nöjt, som själv hade på sig sina korta jeansshorts och ett linne. Sensommarvärmen höll i sig vilket gjorde att folk var glada och utomhus för att suga i sig den absolut sista solen för året. Carl kom fram till Petras filt och satte sig. Petra som tittat på Carl så länge han varit inom synhåll brydde sig knappt om att hälsa utan räckte istället fram en flaska med vatten. Carl tog tacksamt emot den och klunkade i sig en del vatten innan han gav tillbaka flaskan och öppnade sin väska. Han hade med sig mat i form av två fyllda ciabattas. Petra log och tog emot den ena och frågade samtidigt vad det var för fyllning. ”Judo-fyllning” svarade Carl så allvarligt han kunde, men kiknade av skratt efter bara någon sekund. Petra tittade låtsat surt på honom och hytte med handen. Det fick bara Carl att skratta ännu högre. ”Ok ok, det är tonfisk” försvarade han sig. De var båda hungriga och satte snabbt tänderna i sin mat. När de var färdiga lutade de sig tillbaka och tittade på varandra och på folket runt omkring. De passade på att kommentera folks egenheter och skratta åt andra som betedde sig märkligt i största allmänhet. Båda var nöjda över att de hade bestämt sig för en picknick på det här sättet. Det var ett bra sätt att lära känna varandra lite bättre om inte annat. Då kom regnet.




Plötsligt öppnade sig himlen över dem och regnet fullkomligen öste ner. De tittade sig båda först desperat omkring efter ett lämpligt skydd men hittade inget bättre än ett högt träd med stora tjocka blad. Förmodligen ett kastanjeträd, men det var inget de egentligen brydde sig särskilt mycket om. När de stod intill trädets stam såg de på barnfamiljer och ungdomar som flydde parken hals över huvud. Det var ett kompakt regn som föll så de kunde inte direkt förebrå dem för deras flykt. Både Carl och Petra hoppades däremot på uppehåll och stod därför plikttroget kvar vid trädstammen. Petras kläder var helt genomblöta efter bara en liten stund och Carl såg hur hon försökte dölja att hon skakade av den plötsliga kylan. Carl var ungefär lika blöt själv men hade lyckats behålla värmen någorlunda. Han tittade därför på Petra och frågade om han skulle värma henne. Petra tittade tillbaka på Carl och nickade med ett ansiktsuttryck som strålade av odelad tacksamhet. Carl ställde sig så nära henne han kunde, lade armarna runt och tryckte Petra intill sig. Eftersom Petra var kortare än Carl kunde hon trycka sitt ansikte mot hans bröst. Hon kände hans stora varma armar runt sin kropp och hans händer som vilade vid hennes ryggslut. En trivsam känsla tyckte Petra och burrade in sig ännu lite närmare. Snart började regnet avta något. Ett lugnt duggregn tog vid där skyfallet slutat. Carl som stod med munnen mot Petras hår viskade försiktigt i hennes öra; ”Är det så här du använder dina judofärdigheter?” Petra vände upp ansiktet mot honom och såg irriterat frågande ut. Carl svarade ingenting men Petra kände genom närheten till honom hur hans kropp inte var stilla. Carl skrattade åt henne med hela kroppen. Det enda som var allvarligt på honom var hans ansikte som såg spelat bekymrat ut.


Petra tog spjärn och sköt sig ifrån honom. ”Jag kan nog visa dig mina färdigheter om det är det du vill” utbrast hon, kanske lite för hetsigt. Carl tyckte uppenbarligen det var jättekul att Petra blev upprörd och skrattet nådde till slut även hans ansikte. ”Nä, jag bara skojar” svarade han. ”Jag vill inte utmana ödet.” ”Vadå, är du en mes eller?” frågade Petra istället. Denna gång mer lekfullt retande än upprörd i egentlig mening. Carl log mot henne och antog utmaningen. De ställde sig mot varandra och tittade varandra spänt i ögonen. Deras händer möttes då och då mellan dem när de testade varandra. Ingen ville riktigt börja. Precis när Carl trodde att de kommit i ett dödläge kopplade plötsligt Petra ett grepp om hans midja och hals och sekunden därefter låg han på rygg i det blöta gräset. Petra satte sig snabbt på hans bröst och log stort åt sin vinst. ”Det var som fan!” mumlade Carl för sig själv. Petra tittade frågande på honom. ”Vad sade du?” frågade hon. ”Eh, jo du får ju vänta tills man är beredd” ursäktade Carl sig lamt. Petra fnissade åt honom. ”Skyll dig själv om du inte är med” svarade hon. Carl fick ett oroat uttryck. Petra blev orolig och undrade vad det var frågan om. ”Skadade du dig?” frågade hon. Carl började oja sig och sträckte ena handen mot sidan av ryggen. ”Jag tror jag landade på något” sade han i klagande ton. Petra blev nu orolig på riktigt och började resa sig från hans bröstkorg. Hade hon gjort bort sig nu igen? Precis då fick Carl loss sin andra arm och tog ett björngrepp om henne. Hon var inte alls beredd utan hade trott att han var skadad på allvar. Carl använde hela sin kraft för att välta henne på rygg och sätta sig på Petras mage. När han lyckats brast han ut i ett stort självsäkert flin. Petra tittade upp på honom och bannade sig själv. Hur kunde hon gå på en så gammal fint? ”Jaså, är det så ni gör inom karaten?” frågade hon Carl sarkastiskt. ”Näe, men det funkade ju den här gången” svarade han nöjt. ”Det är ju allt som räknas. Eller hur?” Petra som försökt komma ur hans grepp hela tiden räckte bara ut tungan åt hans kommentar. Carl skrattade igen och släppte till slut.


När de ställde sig upp flinade de båda åt varandra. ”Vad?” frågade Carl kort. Petra skrattade högt och pekade på hans knän. De gick i en kombination av grönt och brunt, där den senare färgen dessutom rann nedför vaden på honom i små rännilar. Carl tittade ner och skrattade han också. Sedan tittade han på Petra och skrattade ännu mer. Petra tittade hastigt ner på sina knän men hittade inga fläckar. Hon tittade upp på Carl igen med en frågande min. Carl svarade inte men tog sig för armbågen och gjorde konstiga miner. Petra tittade därför på sin egen högra armbåge och förstod vad han skrattade åt. Mitt i en grönbrun fläck satt en liten kvist fastsmetad som stack ut i rät vinkel från hennes armbåge. Petra började också skratta när hon tog bort kvisten. Hon tittade upp på Carl och såg att han var redo för en ny rond. Han stod bredbent, med händerna utsträckta framför sig. Petra skrattade igen och frågade om det var en ställning han lärt sig på den där karaten. Nu var det Carl som sträckte ut tungan mot henne istället. ”Nej, men å andra sidan brukade vi inte brottas med små judo-tjejer heller” svarade han retsamt. ”Vadå liten?” frågade Petra med spelad upprördhet. ”Jag ska visa dig vad små judo-tjejer kan göra” fortsatte hon i samma ton. Sedan rusade hon framåt mot honom. Carl visste knappt vad han skulle göra i en sådan situation så han låg snart på rygg igen, denna gång med Petra på tvären över sig. ”Ajaj” började Carl men fick ingen respons alls. Han tystnade. ”Nähä, ingen empati kvar för en stackars man” stönade han med spelad bitterhet. Petra tittade på Carl och fnös föraktfullt. ”Jaså, är det på det viset får jag ju börja ta i” sade Carl. Petra fnös ännu en gång åt honom. Snart kände hon hur Carl började slappna av och släppte själv efter på trycket hon lagt mot hans kropp. Ännu en gång passade Carl på. Han tog sig loss och lyckades lägga Petra under sig på nytt. Denna gång hamnade hon på armar och knän och Carl lyckades inte vända Petra hur mycket han än drog och slet i henne.


Carl stack in sina händer mellan Petras lår och överarmar för att lyfta henne upp i luften. Under tiden han försökte få grepp om henne lyckades han vidröra hennes bröst flera gånger. Det var egentligen inte meningen men han tyckte om hur de kändes och gjorde inga ansträngningar för att undvika dem. Petra kände också hur hennes bröst fick mer kontakt än vad som kanske var nödvändigt, men hon gillade det också och sade därför ingenting om det. Till slut fick Carl runt henne på rygg och lade sig raklång över henne för att använda hela sin tyngd som kraft. Petra kämpade febrilt för att komma loss men Carls säkert 30 kilos extra vikt var inte så lätta att rubba som hon hoppats på. Hon använde sina armar och händer för att bryta sig ur hans grepp men Carl fick först tag om hennes ena hand och strax därefter den andra också. Han drog långsamt upp Petras armar över hennes huvud och placerade dem intill varandra innan han satte en egen stor hand över båda hennes handleder så att de låstes under hans grepp. Sedan tittade han stolt ner på Petra och sökte en reaktion. ”Fult grepp” utbrast Petra flämtande. Hon var inte van vid att brottas med någon som var så pass mycket större. ”Vadå fult?” svarade Carl. ”Jag tycker det verkar skitbra.” Petra började bli röd i ansiktet av ansträngningen. ”Ska jag släppa?” frågade Carl. ”Du verkar trött.” ”Nej då, jag klarar nog ännu hårdare” svarade Petra med en tillkämpad självsäkerhet. Carl hasade sig upp för Petras lilla kropp och lade större delen av sin vikt över hennes bröstkorg. Även han började bli andfådd eftersom han hela tiden måste parera Petras utbrytningsförsök. Han tog ett hårdare grepp om hennes små handleder och satte sig gränsle över henne. När han tittade ner kunde han inte undgå att reflektera över hur nära hans kuk egentligen var Petras ansikte. Han ville inte tänka på det just då men ett frö hade ändå såtts och han kände hur han började bli hård.


Petra lyckades till slut ta sig loss och hamnade över Carl istället. Hon kunde känna att han var hård och det gjorde henne upphetsad. Hon satt ännu en gång över hans mage och försökte nu hålla ner Carls händer precis som han gjort med hennes. Problemet var bara att hans handleder var långt grövre än hennes, så att hålla fast dem med en ensam hand var uteslutet. Dessutom var Carl ganska stark och slet sig ideligen från hennes grepp. Att han slet sig på det sättet innebar att Petra gled omkring över hans blöta kropp i sina försök att parera, vilket innebar att hennes rumpa flera gånger gneds över Carls underliv. Hon tittade honom i ögonen när han var lugn för ett ögonblick och hans ögon mötte hennes. De satt helt stilla så en kort stund i regnet innan Petra frågade om hon skulle släppa honom. ”Va? Aj! Nä, sluta inte” svarade Carl. Han fick till slut loss sina händer och gav Petra en ny björnkram. När han låst händerna bakom Petras rygg drog han ner henne mot sig. De låg båda och andades tungt i varandras ansikten. Båda började bli rödmosiga av ansträngningen. Petra slappnade av i benen vilket innebar att de åkte ner och snart låg hon på samma sätt över Carl som han nyss gjort över henne. Hennes vikt hade inte samma effekt, men hon kände tydligt mot sitt underliv hur hård Carl var. Petra tittade upp och omkring sig en stund. När hon tittade på Carl igen så log hon. ”Vad är det nu då?” frågade Carl i samma retfulla stil som tidigare. ”Det är inte en själ i hela parken” svarade Petra exalterat. De låg fortfarande bakom kastanjeträdets stam men inte förrän nu insåg de att de var utom synhåll även om det skulle komma någon gående på grusvägarna som löpte genom parken. Carl släppte plötsligt efter och Petra trodde sig vara fri. Precis då kände hon hur Carls händer daskade till henne på rumpan. Hennes ögon spärrades upp av förvåning och hon tittade ner på honom. ”Det där kan du få igen för!” sade Petra hotfullt. ”Jaså, svarade Carl retligt, hur då?” ”Så här” svarade Petra och tog på hans hårda utbuktning. Om hon velat verka hotfull så misslyckades hon fullständigt. Carl flämtade bara till och fick ett nytt uttryck i sina ögon.


”Din slampa!” fick Carl ur sig. Petra var inte säker på vad hon tyckte om att bli kallad slampa sådär, så hon tog ett nytt grepp om hans handleder och höll dem mot marken. ”Din lilla judoslampa” ändrade sig Carl. ”Jag ska visa dig vad jag gör med judoslampor” fortsatte han. Petra kände hur han tryckte sin kuk mot henne underifrån och tryckte tillbaka. Han gled ner en bit med hjälp av det blöta gräset och fick till ett rejält juck uppåt så att hon tappade balansen och föll framåt. Då passade han på att dra henne åt sidan och få ner henne på rygg igen. ”Snyggt move där” berömde Petra honom när han gled upp och satte sig gränsle över henne. När Carl greppade hennes båda armar och fick hennes handleder under en stor hand ännu en gång ändrade hon sig. ”Ok, riktigt bra grepp då!” Där satt Carl med sitt skrev precis framför Petras ansikte ännu en gång och han kunde inte låta bli att tänka på det. Med sin lediga hand började han långsamt knäppa upp sin gylf. Petra tittade hela tiden på men hindrade honom inte. ”Ta fram den” hetsade hon honom när byxorna var helt uppknäppta. Carl stack ner handen och drog ut sin hårda kuk. Den var högst en decimeter från Petras ansikte. Hon slickade sig förföriskt runt munnen och tittade upp på Carl från kuken. ”Blev du kåt nu?” frågade hon retfullt. ”Va, blev du det?” ”Jag tycker inte du har rätt att vara kaxig just nu” svarade Carl lugnt. Han tittade Petra allvarligt i ögonen. ”Får jag smaka?” pep hon till svar. När hon sade så ryckte Carls kuk till. När den återfick sin ursprungliga vinkel efter sitt lilla ryck låg ollonet plötsligt på Petras haka och upp mot hennes underläpp. Carl lutade sig framåt och lade större tryck på hennes handleder. Samtidigt gled hans kuk framåt och smetade ut genomskinlig hal vätska över Petras läppar. Carl hörde ett dämpat; ”Ja, hårdare” under sig och tryckte till lite mer. I samma ögonblick kände han en varm och underbar känsla. Petra sög och slickade hans kuk.


Carl började stöta framåt med sin höft så att hans kuk åkte långt in i Petras mun. Hon accepterade läget för stunden och sög på hans hårda stånd. Petra kände den tjocka venen på ovansidan ge vika mot läppen för varje gång kuken stöttes in i hennes öppna mun. När han började slappna av däremot så fick hon loss sina händer och var nära att slita sig. Carl fick tag på händerna igen och låste dem ännu en gång under en hand. Sedan gled han åt sidan så att Petra låg nästan fri på marken. Hon försökte inte ens komma loss, så Carl knäppte snabbt upp hennes små shorts. Det fick fart på Petra som skrattande slängde sig åt sidan. Hon kom ingenstans. Carls grepp om hennes små handleder var järnhårt och med andra handen drog han ner Petras shorts. ”Din jävel!” spottade Petra ur sig. ”...fortsätt!” löd fortsättningen. ”Så du är en slampa trots allt?” frågade Carl henne. Petra tittade honom i ögonen. Hon hade varit kåt ett bra tag nu. ”Stoppa in den i mig” svarade hon och tittade ner mot Carls kladdiga kuk. ”Jag vill känna den i mig.” Carl kände hur hans kåthet växte. Han drog av Petra shortsen helt och tvingade isär hennes knän. ”Jag ska knulla dig tills du ber om nåd” svarade han flämtande. Han släppte Petras handleder för att hjälpa sig själv in i henne men fick ett kort; ”Släpp mig inte” till svar. Så med ena handen i ett fast grepp om Petras handleder förde han hennes fuktiga trosor åt sidan med den andra och tryckte med sin kuk mot hennes fuktiga och regnvåta fitta. Ollonet gled sakta in mellan hennes blygdläppar. Han tittade Petra i ögonen. ”Tryck in den bara” fick hon grötigt ur sig orden. ”Knulla den lilla fittan.” Carl var upphetsad och hade inga andra planer så han tryckte sig mot Petra och kuken gled djupare in i henne. Hon flämtade till och slöt ögonen när hon kände hela Carls hårda kuk tryckas djupt in i henne. Han stötte in den ett par gånger och drog sakta utåt igen. ”Gillar du det, slampa?” frågade han henne. Petra öppnade sina ögon och tittade allvarligt på Carl. ”Knulla mig hårdare” bad hon. ”Gör vad du vill med mig!” Carl gick igång på att höra Petra prata sådär, så han stötte hårdare in i henne. Petras våta fitta var trång runt hans hårda kuk men han stötte hårt in i henne gång på gång samtidigt som regnvattnet föll i droppar från hans ansikte ner på hennes lilla kropp.


”Du är en skön liten slampa Petra, vet du det?” frågade Carl henne flåsande. Hon stönade ett långsamt tack tillbaka. ”Säg det igen!” beordrade Carl henne. ”Tack, tack för att du knullar mig så hårt som jag behöver” fortsatte Petra. Carl fortsatte stöta djupt och hårt in i Petra med handen fortsatt hårt tryckt mot hennes handleder så att hon inte kom undan. Hon tittade upp på Carls ansikte som var rött av ansträngningen. Han flåsade och stönade om vartannat där han knullade Petra i det våta gräset bakom trädet i parken. ”Nyp mig…” började Petra men hann inte avsluta sin mening förrän Carls lediga hand hittade till hennes hårda bröstvårtor. Han nöp till dem genom linnets tunna tyg och Petra vred sig av njutning under honom. Hon stönade rakt ut. Hennes bröst var skönt runda och mjuka för Carls hand under det fuktiga tyget. Hennes våta trånga fitta började snart bli för mycket för honom och han saktade ner tempot en aning. ”Sluta inte” bönföll Petra honom. ”Knulla mig hårdare.” Carl stötte därför riktigt hårt in i henne, drog ut halva kuken och stötte den djupt in i henne igen. Nästan som om han trädde hennes kropp över sig. Han tittade upp på hennes linne och tänkte en snabb tanke. Med sin lediga hand drog han upp det våta linnet och bh:n så att brösten blev fria. Han fortsatte stöta hårt in i henne samtidigt som han slickade på hennes rödbruna bröstvårtor, och med handen klämde och kramade han dem. ”Jag kommer snart” flämtade han. ”Din fitta kommer få mig att komma.” ”Vill du spruta ner mig?” frågade Petra och tittade honom i ögonen. ”Ja, jag vill spruta ner dig min sexiga lilla slampa” svarade Carl med en röst som var grötig av upphetsning. ”Ja, säg så igen” svarade Petra. ”Jag tänker spruta ner dig min sexiga lilla slampa!” repeterade Carl upphetsat. Hans kuk rörde sig snabbt och hårt inne i Petras trånga inre. ”Här, kom för mig” stönade Petra. ”Kladda ner mig med din sperma.” Carl kände hur nära han var och drog ur sin kuk ur Petra. Han tittade sig snabbt omkring i parken. Det duggregnade ännu och de var fortfarande ensamma där. ”Upp med dig på knä” beordrade han henne. Hon gjorde lydigt precis som han sade. Inte ens för ett ögonblick släppte han hennes handleder. När hon sedan stod på knä höll han hennes små händer i sin stora hand. Med sin andra hand kletade Carl nu med sin kuk ut blandningen av fittsaft och försats över Petras nakna bröst och styva bröstvårtor. Petra tittade upp på Carl och vädjade; ”Snälla, ge mig din sperma.”


Carl släppte kuken med sin hand och körde istället in den i Petras väntande mun. Hon började ivrigt suga på den och kände smakerna av dem båda när hon slickade på hans ollon. Det gjorde henne ännu mer upphetsad och hon tittade upp i Carls ögon med en bedjande blick. ”Säg det högt” sade Carl åt henne och drog ut sin kuk. ”Håll fast mig och spruta ner mig” svarade Petra upphetsat. Carl gjorde precis som hon ville och höll fast Petras händer hårt samtidigt som han runkade sig själv framför hennes ansikte. Hennes ögon följde varje rörelse och hon blev mer och mer upphetsad varje gång Carls glittriga ollon dök upp framför hennes ansikte. När han kände att orgasmen växte och blev större riktade han sin hårda kuk mot Petras bröst och sprutade ut en tjock vit stråle av sperma som lade sig som en lång sträng över hennes ena bröst. Han fortsatta runka och nästa stråle riktade han mot det andra bröstet. ”Ja, jag vill att du kladdar ner mig ordentligt” pep Petra flämtande fram. En tredje tjock stråle hann landa och skapa en vit strimma mellan hennes båda bröst innan Carl tog tag i Petras bakhuvud och förde hennes mun över sin sprutande kuk. Petra började genast suga kuken och kände hur några sista konvulsioner resulterade i en smak av sperma som fyllde hennes mun. Hon tittade tacksamt upp på Carl. När hans kuk slutat rycka och rinna tjockt drog han ut den ur Petras mun igen. ”Din tur att kladda” sade han lugnt men allvarligt. Petra förstod vad han menade och tittade ner på sina vitkladdiga och regndroppsblöta bröst. Carl släppte hennes händer och hon tog brösten i varsin hand och smetade ut sperman över dem. Strängen av sperma som landat mellan brösten drog hon långsamt ett finger genom och smetade ut den kletiga vita vätskan över sin mage. Carl log tillfredsställt av det han såg Petra göra. ”Duktig slampa!” berömde han henne gång på gång. ”Precis så beter sig en riktig slampa. Duktig flicka!” Petra kände sig som den slampa hon blev kallad och avslutade genom att slicka av ett kladdigt finger och gjorde sedan en poäng av att svälja högljutt.


”Det blev inte mycket till picknick” sade Petra när de klädde på sig igen. ”Nä, men en bra fight i alla fall” svarade Carl och skrattade när han vek ihop den numera spermakladdiga filten. ”Vem vann egentligen?” fortsatte Petra. Carl tittade långsamt mot henne. ”Menar du allvar?” frågade han. ”Ja, vadå?” frågade Petra självsäkert. ”Jag klappade aldrig tre gånger mot dig iallafall.” Carl hoppade plötsligt åt sidan och fick till ett nytt stort björngrepp runt hennes överkropp. Petras armar var fastlåsta innanför Carls. Hon kom ingenstans. Hon tittade åt sidan och upp i Carls ögon. ”Ja ok då, du vann väl då” sade hon lite trumpet. Carl släppte henne och skrattade högt och triumferande.

3 kommentarer:

  1. så skönt med noveller som inte går rakt på sexet. Toppen! :) Bra skrivet också med verklighetstrogna personer

    SvaraRadera
  2. Tack för den positiva kritiken Tea Snea. Jag försöker hålla samma kvalitet genomgående men ibland blir det bättre och ibland sämre.

    SvaraRadera
  3. Det va skönt.... :P

    SvaraRadera