Kapitel 47: En sista gång...

Med två timmar kvar tills taxin kom låg Anders och Nina i sängen, ovanpå täcket, omslutna i en kram som varat i över en timme. Utanför det öppna fönstret började mörkret redan sänka sig och ljuset i rummet blev dunklare allteftersom tiden gick. Det finns som bekant olika uppfattningar om tid, när den går snabbt respektive långsamt, men något som alla verkar hålla med om är att det finns alldeles för lite av den. Åtminstone de gånger som den man tycker allra mest om snart försvinner. Anders skulle visserligen inte försvinna för alltid men ett år är en lång tid och i det perspektivet är två timmar inte mycket mer än det ljusgröna skottet på en knoppande trädkrona. Med tanke på de skulle skiljas åt framåt sensommaren kanske ett fallande löv från samma trädkrona vore en bättre liknelse. I vilket fall som helst höll de nu nästan krampaktigt om varandra där de låg. Två gråtvarma kroppar med sorgsna bultande hjärtan och hjälplöst suckande andetag. Nina öppnade ögonen och sökte med plågad blick Anders. Han mötte de blanka ögonen och kände med ens hur hela insidan av bröstet brände till av en skarp smärta. Nina var vacker som aldrig förut när hon tittade på honom sådär, återigen så nära till tårar att ögonvitorna redan börjat vattnas. Anders öppnade munnen för att tala men ångrade sig. Det var först när Nina frågande höjde på ögonbrynen som han fick kraft nog att fullfölja infallet. "Jag kommer tillbaka" viskade han, förmodligen i ett fåfängt försök att trösta sig själv lika mycket som Nina. Som om de tre orden varit onda eller hårda växte nästan omedelbart en tår mellan två ögonfransar på Nina, strax rann den längs kinden för att ögonblicket senare färga kuddens tyg några nyanser mörkare.

Att Anders skulle komma tillbaka spelade nästan ingen roll alls. Nina kände sig fortfarande helt tom inombords inför tanken på att vara utan honom så länge. Ett stort svart hål öppnade sig i hjärtat bara hon snuddade vid tanken på hur lång tid de skulle vara ifrån varandra. Andra sidan jorden mitt i allt det där hemska, dit skulle Anders. Nina vägrade tänka på vad han skulle komma att uppleva där, vägrade att ens ta landets namn i sin mun. Det blev lättare så, lite uthärdligare. De visste båda vad som kunde hända, hur stor den statistiska risken var inom yrket och så vidare. Anders hade trots allt fått utförlig information om riskerna och han hade berättat länge och väl för henne om det som sagts på mötena, om det som framkommit vid träningen. Men det var då och inte nu. Nina vägrade tänka på det. Särskilt nu när det var så nära förestående. Hon ville bara hålla om Anders och vägra släppa taget. Tvinga honom att stanna hemma. Men hon visste såklart att det inte skulle fungera. Därför blev allt så mycket verkligare när han sa sådär. Anders ångrade sig när han såg hur Ninas vackert mandelformade ögonen slöts, när han plågat såg när en tår från andra ögat bildade en liten pöl, sorgset vilandes mot näsroten. Med ovansidan av tummen försökte han torka bort den. Istället skapades ett glänsande spår från ögat och hela vägen till nästippen. Anders log sorgset mot Nina när hon öppnade ögonen och mötte hans kärleksfulla blick. "Har jag någonsin berättat för dig hur vacker du är?" frågade han med litet grötig röst. Nina sken för ett ögonblick upp i ett leende när hon nickande besvarade frågan. Anders blinkade till och log han också. "Bra!" fortsatte han viskande. Han smekte försiktigt Ninas kind med ovansidan av fyra fingrar och förundrades på nytt, som han alltid gjorde, av hur len hon var. Där hon låg framför honom var hon dessutom varm, ja närapå het.

En försiktig rörelse framåt var allt som behövdes för att deras läppar skulle mötas och i nästa ögonblick fylldes hela Anders kropp med värme. De mjuka läpparna var fuktiga och smakade av salt. Kyssen var dessutom så långsam att det snart kändes som att den upptog hela hans väsen och existens. En pust av luft strömmade skönt över kinden när Nina andades genom näsan och en förunderlig elektrisk sensation fick hela kroppen att darra när de mjuka tungspetsarna möttes. Just såhär kunde han tänka sig att tillbringa en hel evighet, i Ninas armar och med läpparna mjukt pressade mot varandra. Med samma hand som han nyss smekt henne över kinden drog Anders några fingrar genom det långa håret och njöt av känslan när de lena lockarna gled över knogar och handrygg. Med en enda kraftfull men långsam rörelse vred han sig runt och hamnade på rygg med Nina över sig, läpparna fortfarande tryckta mot varandra utan avbrott. Hennes varma kropp kändes mer som en lättnad än en tyngd och han drog ett djupt andetag genom näsan för att helt och hållet ta in sensationen av att ha Nina liggande på sig. Anders gjorde sitt yttersta för att i möjligaste mån spara sensationen, för att kunna plocka fram minnet senare, när det kunde komma att behövas så mycket mer. Efter flera intrikata rörelser runtom varandra lämnade tungorna slutligen den andres mun och deras läppar särades helt när Nina höjde huvudet och tittade ned på Anders, med fulla sinnesrörelsen speglad i ögonens färgade iris och pupill. Vilken njutning det var att titta upp på Nina när hon visade sitt inre så öppet för honom, så naket och ogenerat. Efter en lång stund var Anders tvungen att blinka flera gånger, efter att i ett utslag av girighet ha försökt låta bli en lång stund. Han lade händerna på båda sidor av Ninas mage och njöt verkligen av känslan när fingertopparna sjönk ned aldrig så litet i den mjuka huden.

Händerna vandrade snart mot ryggslutet och Anders pressade ner Nina mot sig så att hennes härligt varma kropp trycktes mot hans egen. Orden var slut. Det fanns egentligen inget mer att säga. Eller, det fanns ju massor att säga, men orden skulle aldrig räcka till. Blickarna sade så mycket mer än vad läpparna någonsin skulle kunna förmå formulera. Dessa möttes istället för en ny kyss och Anders kramade hårt om Nina när tungspetsarna möttes på nytt. Ibland, vid mindre allvarliga tillfällen, kunde hon ibland protestera när han kramade henne så hårt, men inte nu. Inte när de hade så lite tid kvar. Han får krossa mig om han vill, tänkte Nina medan hon kände Anders tunga mjukt tryckas mot sin egen. Du får krama mig tills jag går sönder. Istället satte Anders ena handen på Ninas axel, den andra handen mot sidan av rumpan, och i en enda rörelse vände han henne om, lade henne på rygg och satte sig samtidigt grensle över hennes kropp, utan att deras läppar för ett enda ögonblick lämnade varandra denna gång heller. Först efter ytterligare en stunds lekar mellan nyfikna tungspetsar höjde Anders sig över Nina och tittade ned. Han gled bakåt en aning och tog tag i linnet hon hade på sig. Med mjuka rörelser drog han det uppåt och Nina spände upp hela ryggen i en båge, så att linnet lossnade och blottade magen. I nästa ögonblick spände hon magen och tryckte huvudet framåt så att tyget gled längs skuldrorna och strax därefter över huvudet, tills hon var halvnaken. Anders fortsatte titta Nina rakt i ögonen när han med de stora händernas utsträckta fingrar rörde sig från halsen och nedåt, över brösten och vidare över magen. När händerna bytte riktning och fingrarna smekte över revbenen och upp mot brösten på nytt kom ett oväntat ljud smygande över Ninas läppar. Det lilla ljudet fick Anders att skina upp i ett lyckligt leende, men inte ens när han lade händerna mot brösten och tryckte ihop dem släppte han Ninas blick med sin egen.

Där Nina låg på rygg kunde hon i nedre ögonvrån ana händernas rörelser samtidigt som hon stirrade rakt in i Anders ögon. Det fanns något i dem som inte brukade vara där. En ton, kanske en färgskiftning eller något åt det hållet. Nina lyckades inte sätta fingret på vad det var, men något var i alla fall inte som det brukade. Hon kom på sig själv med att fundera över vad Anders tänkte, om det var därför hans ögon såg ut sådär. "Blunda" hörde hon plötsligt honom viska och Nina väcktes abrupt från sina egna tankar. Hon tittade upp på Anders med ögonbrynen formade till ett uttryck av oro. Hon ville inte blunda. Måste hon det? Anders blinkade långsamt och sade det igen. "Snälla blunda." Nina gav upp och gjorde som han ville. Hon slöt ögonen. Ovanför sig hörde hon en djup suck, därefter den sköna sensationen av en mjuk mun som tog hennes underläpp mellan sina egna. En försiktig slick med tungan mot underläppen gjorde att en skön ilning gick igenom hela kroppen, hela vägen ned till fötterna och ut i händerna. Nina kände egentligen inte alls för att blunda, men om det var vad Anders ville så ville hon det också. Nästa kyss skapade en het sensation mot halsen och Nina drog efter andan av njutning. Hon ville göra samma sak igen, när läpparna trycktes mot axeln, men lungorna var redan fulla och hon andades istället ut i en långsam suck av njutning. Denna blev ännu intensivare när stora händer i smekande rörelser tog sig fram längs överarmarnas utsidor. Omedelbart därefter försvann händerna och ersattes av det mjukt frasiga ljudet när Anders tog av sig tröjan och slängde den på golvet. Nina ville öppna ögonen och titta upp på Anders nakna överkropp, men hon bestämde sig för att låta bli. Ville han att hon blundade så tänkte hon göra just det, inget annat.

Nina låg där under honom med armarna längs sidan av kroppen och blundade. Herregud vad vacker du är, tänkte Anders och hoppades innerligt att Nina verkligen visste hur starkt han kände på det viset, att hon förstod att det gällde utsidan lika mycket som insidan. Han flyttade sig bakåt över Ninas kropp och lutade sig fram för att kyssa ena bröstet. Den lilla vårtan styvnade nästan omedelbart mellan läpparna och Anders stönade lika mycket av kärlek som av lust när han pressade ihop läpparna runt den. Ett litet ljud besvarade hans eget och Anders tryckte ihop de sköna brösten med båda händerna innan han kysste bröstvårtan till vänster om den han först tagit i sin mun. Den underbara mjukheten lämnade fingrarna när han lät händerna fortsätta nedåt och smeka Ninas bröstkorg, innan han nådde fram till den lika underbart lena magens sidor. Nästa kyss riktade han mot en favoritplats, alldeles nedanför naveln, där han visste att Ninas mage var som allra mjukast. Fingrarna lät han samtidigt  glida längs magens sidor för att strax sticka in dem innanför både byxor och trosor. Med en viss oro, obefogad som det visade sig, kontrollerade han att hon fortfarande blundade och blev varm inombords när han konstaterade att ögonlocken fortfarande var slutna. Det var löjligt förstås, men han ville inte att Nina skulle titta honom i ögonen när det var så farligt nära att en tår skulle bildas och falla ned över henne. Just den känslan behöll han helst för sig själv, inte minst för att bespara Nina från egna tårar. Alla andra känslor bjöd han ogenerat på utan att blinka, och de var många, starka. Anders fortsatte rörelsen och byxorna gled ned över låren. Nina var nu fullständigt blottad i nästan hela sin fullkomliga skönhet.

Anders flyttade sitt ena ben åt sidan så att han på så vis kunde dra av byxorna helt över anklar och fötter. Han satte tillbaka knäet på den sida där det nyss varit placerat och efter att ha släppt Ninas sista klädesplagg till golvet lutade han sig fram för att kyssa ena låret. Han tittade upp, åt sidan, och såg hennes fingrar röra sig planlöst, sådär som de brukade göra när hon njöt av hans beröring. Synen fick kyssen att bli till ett leende innan Anders flyttade munnen mot en ny plats, för en ny kyss, denna gång närmare ljumsken. Ninas kropp var mer än varm. Den var het mot läpparna. Visste Anders inte bättre skulle han ha trott att Nina hade feber. Med händerna på vardera knäet tryckte han de båda låren utåt. Med ena handen kvar på vänstra knäet lät han fingrarna på högerhanden leta sig upp längs insidan av låret. Nina flämtade när fingrarna närmade sig och hennes desperata lilla stön fyllde Anders medvetande samtidigt som han placerade handen rakt mot fittan. Om resten av Ninas kropp var het så brann hon där, lika mycket som hans eget inre brann av flammande åtrå till denna underbara person som villigt lät honom göra så. Med ett par fingrar tryckte Anders mot de lena blygdläpparna, vilka nästan omedelbart gled åt sidan och släppte in fingertopparna utan något som helst motstånd. Anders undersökte nyfiket de inre läpparna och blev yr av upphetsning när fingrarna redan nu blev kladdiga av Ninas safter. Han var inte helt säker, men det kändes faktiskt som att hela den fantastiskt varma fittan bultade mot fingrarna. Eller var det den egna pulsen han kände? Det spelade ingen roll. Det enda som spelade roll var att han måste ha Nina. En sista underbar gång ville han njuta av hennes insida lika mycket som han fram till det ögonblicket njutit av utsidan.

Med några snabba rörelser kom Anders på fötter bredvid sängen. Han öppnade byxorna med en hand samtidigt som han slickade fingrarna på andra handen rena. Nina smakade lika ljuvligt som något obeskrivligt väsen ur en saga för vuxna, eller kanske från en urgammal och bortglömd liderlig mytologi. Smaken av henne gjorde Anders tokig av åtrå och han slet av byxorna snabbt så att han kunde sätta sig på knä över Nina igen. Han ångrade sig genast och särade Ninas ben så att hans knän hamnade innanför de vackert formade låren. Så tog han hennes små händer i sina egna, tryckte dem uppåt och placerade dem ovanför huvudet så att hon låg med armarna uppsträckta mot sänggaveln. Nina var en uppenbarelse i den positionen, en perfekt målad porslinsfigur med lika perfekt mjuka delar. Anders lade hennes ena hand över den andra och höll fast båda två genom att lägga tyngd mot dem med vänsterhanden. Med den andra greppade han sin kuk, hård sedan länge, och tryckte den försiktigt mot de skälvande och blodfyllda blygdläpparna. Deras safter möttes, blandades och gjorde det möjligt för Anders att utan fler förberedelser trycka sig inåt, in i Ninas heta kropp. Det svullna ollonet försvann i en explosion av underbart trång värme, sedan ännu mer av det bultande ståndet. Han lyfte blicken och sökte med hungriga ögon längs Ninas kropp, smekte brösten med sinnet och blicken, innan han nådde fram till det skulpterade ansikte som likt en krona tronade över detta under till kropp. Anders flämtade till när han mötte Ninas blick. Hon hade öppnat ögonen till slut. Anders tittade snabbt nedåt, påmind om den där känslan som han så desperat ville dölja, den som kom när han påmindes om hur lite tid de hade kvar. "Snälla blunda" kom orden grötigt ur munnen och Anders rörde sig inte en millimeter mellan Ninas ben när han tittade henne rakt i ögonen med vädjande blick.

När hon slöt dem igen tryckte Anders hela bäckenet framåt och gled djupt in i Nina. Värmen från hennes inre omslöt den bultande hårda kuken och Anders stönade högt när han drog tillbaka för att stöta in på nytt. Han återfick greppet om Ninas händer med sina båda egna och stötte in i henne ännu en gång. Den trånga lilla öppningen var så våt av kladdiga safter att kuken gled både ut och in utan mer friktion än sådan som gjorde rörelserna ännu skönare. Anders stirrade ned på Nina och påmindes återigen om hur mycket han tyckte om henne. Den där känslan växte när han började sakna henne, trots att hon var precis där, och ögonen blev blanka. Slutligen gick det inte längre att hålla emot. Det var lika bra att ge efter, bara för ett kort ögonblick. Kärleken till Nina växte sig om möjligt ännu starkare när Anders tillät känslan att få ett kort utlopp. En ensam tår av salt vätska föll från Anders öga. Den föll genom luften, tycktes nästan sväva mellan dem, innan den landade på Ninas feberheta kropp. Hon blev så förvånad av den oväntade sensationen att hon omedelbart öppnade ögonen och stirrade upp på Anders. Reaktionen blev ett leende, hon förstod ju precis, men leendet blev ansträngt när Anders återigen trängde djupt in i hennes kropp. Han lutade sig framåt och kysste Nina samtidigt som han drog underkroppen bakåt för att stöta in på nytt. Njutningen som denna kropp bjöd honom var så fullständig att det kändes som att hela kroppen skulle somna. Somna är helt fel ord förstås. Men den där känslan när en kroppsdel somnar, när det tinglar och pirrar i varenda nerv. Just så kändes det, från magen och hela vägen upp på kinderna. Läpparna kändes precis likadana när de pressades mot Ninas. Tinglande, pirriga. Anders förlorade kontrollen över sig själv och njöt mer än han någonsin gjort förut. Ninas heta kropp, den fantastiskt trånga lilla fittan, omslöt honom gång efter gång i all sin våta värme. Alltihop på grund av rörelser som Anders inte längre styrde över, men som han på något vis ändå utförde.

I denna ställning med Ninas ben brett särade och Anders däremellan, med sitt bultande stånd djupt inuti hennes kropp, fortsatte de leken mellan tungspetsarna. En snirklig dans mellan två älskares våtvarma munnar som försatte dem båda i fullständig känslomässig extas. Aldrig är väl njutningen så fullkomlig, som när båda parter vet att det är den sista njutningen av det slaget för en lång tid framöver. När kanske, om oturen är framme och härjar, det är den sista njutningen de upplever tillsammans någonsin. Som om en sorts kärlekens hemliga nerv plötsligt aktiverats gick det som elektriska impulser från skrevet, upp till tungans yttersta spets och sedan tillbaka igen genom Nina. Hon kände sig som ett enda enormt aggregat av sinnlighet där hon låg med Anders över sig och tog emot all denna ohämmade njutning. Hon anade på något sätt att Anders kände likadant. Hon inbillade sig kanske bara, men visst kändes det som att de där pulserna lämnade hennes tungspets, överfördes till Anders, för att återvända nästan omedelbart därefter med förnyad styrka. Nästan som att de förstärkte varandras njutning med hjälp av insidan av sina kroppar, kanske med hjärtat som kraftkälla, för varje rörelse. Nina kände sig yr av upphetsning, vimmelkantig av hela upplevelsens styrka och kraft. Ännu en gång gled Anders djupt in i henne och Nina stönade fram sin extas rakt in i hans mun. För varje stöt tryckte Anders sig nedåt mot hennes öppna välkomnande kropp och i denna rörelse gned hans bäcken mot klitoris, tryckte den uppåt för att sedan försvinna och återkomma igen i en ny likadan rörelse. Nina hade aldrig upplevt detta så himlastormande kraftfullt förut och hon njöt vilt av stöt efter stöt, gnid efter gnid mot klitoris. Hon var övertygad om att hon inte klarade mycket mer. Inte om det var sådär skönt varenda gång den hårda kuken trycktes in i henne.

Greppet om händerna hårdnade och påminde plötsligt Nina om hur Anders höll henne fast i den ställning som han bestämt att hon skulle ligga i när han nu tog henne en sista underbar gång. Hon försökte varken slita sig eller komma loss, hade inte den minsta fundering på att byta ställning. Vem säger egentligen att den ställningen absolut måste vara tråkig? Tankarna var flyktiga och överröstades snart av njutningen som obönhörligt växte sig ännu starkare mellan Ninas ben. När Anders slutligen slet sig loss från den underbara tungan och de mjuka läpparna för att verkligen se Nina stirrade hon tillbaka upp på honom med dimmiga ögon vars blick var desperat. Hon kunde inte mer. Inte fler stötar, åtminstone inte på det där otroligt sköna sättet. Anders blick vandrade nedåt, från dessa förunderligt vackra spegeldammar till ögon som så sannskyldigt återspeglade hans egen njutning, och han fick ett infall att söka efter platsen där tåren hade fallit. Men Nina var inte blank någonstans. Kanske var hennes kropp så het av lustfylld åtrå, så sprickfärdig av kärlek, att den inte tillät spår på sig av något annat, bara av gränslös och potentiellt samhällsomstörtande kärlek. Kanske är den lilla tåren förångad för länge sedan, tänkte Anders innan han oåterkalleligt tappade koncentrationen. Han höjde blicken på nytt och fastnade återigen i de där spegeldammarna av skönhet som utgav sig för att vara ögon i Ninas vackra ansikte. Nu gick det inte längre att titta bort från dem. Förmodligen var det just kärlek som tvingade honom att stirra rakt in i Ninas ögon när han stötte djupt in i denna sköna och varma kropp ännu en gång med sin hårda kuk. En gång till och Anders grimaserade av en överväldigande njutning, han pressade samman läpparna och drog sig bakåt för att stöta framåt på nytt. Nina flämtade och kunde knappt längre andas när små stön och märkliga ljud tvingade sig ur munnen i en sorts polysymfonisk tirad av lustfyllda ljud. Ännu en stöt. Ninas ögon blev ofokuserade och när nästa stöt fyllde hennes fitta med Anders lika hårda som varma stånd gick det för långt. Hon såg inte längre något, trots att ögonen var fullt öppna. En enda sensation upptog hela Ninas väsen och denna bestod av den gränslösa njutning vars explosiva epicenter stod att finna mellan hennes särade ben.

Njutningen var osannolikt stark när den nu härjade genom Nina. Som om hennes kropp varit ett spegelblankt vatten som man slungat en stor sten ned i, sådan var sensationens natur. Ett njutningens centrum upprättades, där vattnet virvlade vildsint för att som i en explosiv detonation skjuta uppåt och utåt, åt alla håll på en och samma gång. En tryckvåg av njutning spred sig genom hela kroppen när orgasmen tog Nina i fullständig besittning, ända upp till händerna, hela vägen ned genom knäna, vaderna och ut i tårna. På det sättet gick ringarna på detta njutningens vilt omruskade vattendrag. Orgasmen nådde trots detta sin fulla kraft först några ögonblick senare när den hårda kuken inuti Nina genom markerade pulser avslöjade Anders njutning. Ingen av dem var längre medveten om att de fortfarande stirrade in i varandras ögon. När fördämningarna nu brast även för Anders och hela hans kropps samlade njutning sköt ur honom i hårda spasmer, då stönade han högt och bet ihop tänderna för att inte helt och hållet gå sönder. En ny stöt innebar ännu en stråle lämnandes kärlekens vitgrumliga och kletiga spår i Ninas inre. Ännu en stråle målade abstrakta figurer djupt inuti henne vid fullföljningen av nästa stöt. Anders drog ansträngt in luft genom näsan och stönade därefter ut luften, omvandlad till förångad njutning, mellan sammanbitna tänder. Men njutningen tog inte slut och han pressade sig så djupt in i Ninas kropp som han överhuvudtaget förmådde. Djupt där inne i den underbara fittan mötte det pulserande ollonet något, en liten tapp där Nina tog slut. Detta något som han kände väl igen retade honom till ytterligare njutning. Anders drog sig bakåt och tryckte sig lika djupt in ännu en gång. Hans tunga andning förändrades, blev till morranden och desperata kvidanden när den underbara orgasmen långsamt avtog. En sista gång tryckte han sig lika djupt in i Ninas varma kropp och han kände hur kuken växte och krympte ihop, om vartannat, i konvulsioner som sände ilningar genom ryggraden så att huvudet tvingades framåt, nedåt, flera gånger om, i takt med konvulsionerna som gick genom kuken.

Utan att behöva öppna ögonen, de var ju redan öppna, fick Anders syn på Nina igen. Han stannade upp i rörelserna och stirrade in i de vackert spegelblanka ögonen. Ännu en konvulsion fick kuken att stelna till inuti Nina för att omedelbart slappna av igen. De sade inget nu heller. Det fanns inget att säga. Deras gemensamma njutning hade varit så stor att alla ord blivit överflödiga. Sådan är ju den osjälviska kärlekens fysiska manifestation, att den ersätter behovet av ord och deras jämförelsevisa litenhet. Kuken ryckte till ytterligare en gång och Nina betraktade förundrat hur Anders pupiller utvidgades för att sedan krympa igen, i takt med den där sköna känslan inuti henne. Det var mörkt i rummet nu men, om det nu var njutningen i sig eller helt vanligt mörkerseende, de behövde inte mer ljus för att se allt i varandras ögon. Allt som betydde något strålade ur dessa två punkter i den andres ansikte och som deras blickar var fästade i varandra talade de ett ljudlöst språk utan missuppfattningar, med en sorts universell grammatik, säkerligen förståelig för den minst språkbegåvade av oss alla. Situationens nästan heliga magi stördes först när en telefon hänsynslöst började ringa och väckte dem ur denna underbara sanndröm. Anders tittade plågat mot nattduksbordet och bländades av mobildisplayen som lyste mot honom. Numret stämde. Det var dags att åka. När han tittade ned på Nina var hennes blick som förbytt. Istället för att säga något tröstande eller kärleksfullt slet han Nina åt sidan och placerade henne resolut ovanpå sig själv. Med en underarm om hennes små skuldror och den andra i ryggslutet kramade han henne hårt. Lika hårt som förut. Sådär hårt som hon egentligen inte tyckte om. Nina protesterade inte nu heller. Hon tryckte sig lika hårt mot Anders och sög girigt i sig känslan av honom med hjälp av hela sin kropp. Detta var det sista minnet hon skulle få av honom. Telefonen hörde hon inte ens längre. Det var inte långt mer än några få minuter senare som hon stod på balkongen och såg de röda baklyktorna på taxibilen försvinna längs gatan och runda ett hörn, försvunna för alltid. Hennes sorgsna tårar rann ut i natten när hon lutade sig över balkongräcket. De föll ned och rann svarta som olja längs bladet på ett träd där nedanför, på ett lika sotfärgat blad som vajade i takt med nattvindens nyckfulla rörelser.